Svenska inflationstakten avviker från förväntningarna i december

Den svenska inflationen visar nu tecken på fortsatt dämpning, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Inflationstakten enligt CPIF-måttet (konsumentprisindex med fast ränta) minskade till 2,3 procent i december jämfört med 2,4 procent i november, tvärtemot analytikernas förväntningar om en uppgång till 2,6 procent.

”KPI-inflationstakten var oförändrad i december, medan CPIF- och CPIF-XE-inflationstakterna minskade enligt preliminära beräkningar”, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, i ett pressmeddelande.

Marknaden reagerade omedelbart på nyheterna. De svenska marknadsräntorna sjönk marginellt direkt efter att siffrorna publicerats, medan kronan förlorade några ören mot dollarn – en tydlig indikation på att investerare omvärderar sina förväntningar på Riksbankens kommande räntebeslut.

CPIF-måttet, där effekterna av bolåneräntor har tagits bort, är det inflationsmått som Riksbanken baserar sitt inflationsmål på 2 procent. Den överraskande nedgången i inflationstakten kan få betydande konsekvenser för den svenska penningpolitiken under de kommande månaderna.

Nedgången kommer i en tid då den svenska ekonomin genomgår en betydande avmattning. Efter flera räntehöjningar från Riksbanken för att bekämpa den tidigare höga inflationen har hushållens konsumtion minskat, bostadsmarknaden kylts av och företagens investeringsvilja dämpats. Den senaste tidens inflationssiffror antyder att Riksbankens åtstramningspolitik nu börjar få avsedd effekt.

Särskilt intressant är att inflationen minskar trots kronans försvagning under det senaste året, vilket normalt skulle bidra till att importerade varor blir dyrare. Detta tyder på att andra deflatioriska krafter i ekonomin, som minskad efterfrågan, överväger effekten av den svagare valutan.

För svenska hushåll kan de minskande inflationstalen innebära en välkommen lättnad efter en längre period av snabbt stigande priser, särskilt på livsmedel och energi. Samtidigt kvarstår utmaningar för många familjer som fortfarande kämpar med högre boendekostnader till följd av de höjda räntorna.

Enligt ekonomiska bedömare kan den minskande inflationen öppna för en tidigare räntesänkning från Riksbanken än vad som tidigare förväntats. Flera analytiker har nu börjat spekulera i möjligheten att första räntesänkningen kan komma redan under första halvåret 2024, snarare än senare under året som tidigare prognostiserats.

För näringslivet ger de lägre inflationssiffrorna en viss optimism. Företagen har under det senaste året pressats av både högre kostnader och minskande efterfrågan, och många har tvingats till prishöjningar för att kompensera för de ökade kostnaderna. Med en avtagande inflation minskar pressen på ytterligare prishöjningar, vilket kan stabilisera affärsplaneringen.

Svensk exportindustri, som är särskilt känslig för valutakursförändringar, följer utvecklingen noga. En fortsatt svag krona gynnar visserligen exporten på kort sikt, men medför samtidigt högre kostnader för importerade insatsvaror. Den avtagande inflationen kan dock bidra till att skapa en mer stabil ekonomisk miljö för långsiktiga investeringsbeslut.

Det bör noteras att även om inflationstakten nu närmar sig Riksbankens mål på 2 procent, kvarstår osäkerhet om den långsiktiga utvecklingen. Globala faktorer som geopolitiska spänningar, energipriser och störningar i leveranskedjor fortsätter att utgöra riskfaktorer som kan påverka den svenska prisutvecklingen framöver.

De kommande månadernas inflationssiffror kommer att bli avgörande för Riksbankens bedömning av ekonomins utveckling och därmed för beslut om räntepolitiken under 2024. Marknaden kommer därför att följa kommande statistik med särskilt stort intresse.