Iranska revolutionsgardet: Sju fartyg i brand nära Hormuzsundet.

Minst sju fartyg uppges brinna i eller nära Hormuzsundet, enligt ett påstående från Irans revolutionsgardes flotta som citeras av medier i Teheran. Uppgiften har ännu inte bekräftats av oberoende källor, och det råder stor osäkerhet om fartygens identitet, nationalitet och last.

Hormuzsundet är en av världens mest strategiskt känsliga sjöfartsleder. Genom det smala sundet, som skiljer Iran från den arabiska halvön, passerar dagligen omkring 20 miljoner fat råolja – närmare en femtedel av världens totala oljeförbrukning. Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Qatar är alla beroende av sundet för att nå världsmarknaden med sina energiprodukter. Även stora mängder flytande naturgas, LNG, transporteras genom farvattnet, framför allt från Qatars omfattande gasfält i Persiska viken.

Revolutiongardets påstående kommer mot en bakgrund av åratal av spänningar i regionen. Iran har vid upprepade tillfällen hotat att stänga eller begränsa sjöfarten genom Hormuzsundet som svar på internationella sanktioner och det som Teheran beskriver som västerländsk militär närvaro i Persiska viken. Under 2019 inträffade en rad attacker mot oljetankers i Omanbukten, händelser som USA och flera europeiska länder tillskrev Iran. Teheran förnekade all inblandning, men spänningarna ledde till att både oljepriser och försäkringspremier steg kraftigt under perioder. Det multilaterala kärnavtalet från 2015, som skulle begränsa Irans kärntekniska program i utbyte mot lättade sanktioner, kollapsade sedan USA drog sig ur avtalet 2018 – en utveckling som ytterligare förvärrat läget.

Om uppgifterna om brinnande fartyg visar sig stämma kan konsekvenserna bli långtgående för de globala energimarknaderna. Redan oron för störningar i Hormuzsundet brukar få oljepriserna att röra sig uppåt. Brentoljan, det internationella referenspriset, och den amerikanska WTI-oljan reagerar båda snabbt på nyheter från regionen. Även priset på naturgas, inte minst LNG, påverkas eftersom en stor del av världens flytande gas passerar sundet på väg till köpare i Asien och Europa.

De ekonomiska intressena är svåra att överskatta. Saudiarabiens statliga oljebolag Saudi Aramco, världens största oljeexportör, är helt beroende av att tankers kan passera genom sundet. Förenade Arabemiratens hamnstad Fujairah, som ligger strax utanför sundet på Omanbukten, fungerar som en central omlastningsplats för olja och drivmedel. En längre stängning av Hormuzsundet skulle tvinga fram alternativa transportvägar, som Saudiarabiens pipeline genom Röda havet, men dessa har begränsad kapacitet och kan inte fullt ut kompensera för ett fullständigt stopp.

Experter påpekar att en militär konfrontation i området skulle få omedelbara effekter på världsekonomin i stort. Kina och Indien, som importerar stora delar av sin olja från Persiska viken, är särskilt sårbara. Även Japan och Sydkorea är beroende av importen genom sundet. För Europa, som importerar LNG från Qatar och råolja från flera Gulfstater, skulle ett avbrott innebära högre energipriser och ytterligare press på redan ansträngda hushålls- och företagsekonomier.

Även andra råvaror än olja och gas kan påverkas. Gruvbolag och industriföretag är beroende av stabila energipriser, och en eskalering i Hormuzsundet skulle driva upp produktionskostnaderna för allt från järnmalm till basmetaller. Sjöfarten av torrlast som kol och metaller påverkas också av förändrade fraktpriser och försäkringspremier, vilket i förlängningen kan märkas i priset på allt från byggmaterial till elektronik.

För svensk del märks oroligheterna främst genom högre drivmedelspriser och ökade kostnader för importerad energi. Sverige importerar i dag större delen av sin råolja från Norge och andra Nordsjöländer, men de globala marknadspriserna sätts på världsmarknaden, vilket innebär att en störning i Hormuzsundet också påverkar svenska priser.

Det är ännu oklart vad som orsakat bränderna och om fartyg från något specifikt land är inblandade. Iran har vid flera tillfällen under de senaste åren beslagtagit eller trakasserat handelsfartyg i området, ofta med hänvisning till tvister eller misstänkta överträdelser av iranska lagar. USA:s femte flotta är stationerad i Bahrain, i den södra änden av Persiska viken, och alla tecken på militär eskalering följs noga av försvarsallianser och marknader världen över.

Tills vidare gäller att uppgifterna från Teheran inte är bekräftade. Sjöfartsdata, satellitbilder och uttalanden från andra länder i regionen kan komma att ge en tydligare bild av vad som faktiskt inträffat. Det internationella samfundet följer utvecklingen med stor uppmärksamhet, medvetet om att händelser i detta trånga sund snabbt kan förändra förutsättningarna för den globala energiförsörjningen och därmed också för hela världsekonomin.