Israel vidhåller medieblockad i Gaza av säkerhetsskäl

Israels regering har återigen avvisat krav på att tillåta utländska journalister att rapportera från Gaza utan militär eskort. I ett uttalande till landets högsta domstol på måndagen hävdade myndigheterna att den fortsatta medieblockeringen är nödvändig av säkerhetsskäl.

”Även vid denna tidpunkt bör journalisters inträde i Gazaremsan utan eskort, vilket begärts i petitionen, inte tillåtas,” lyder regeringens inlaga till domstolen.

Sedan kriget bröt ut i oktober 2023 har oberoende journalister i praktiken varit helt förbjudna att verka i Gaza. Den mycket begränsade rapportering som förekommit har skett genom ett fåtal journalister som tillåtits följa med den israeliska militären, men då under mycket strikta restriktioner som kraftigt begränsar rörelsefriheten och rapporteringsmöjligheterna.

Regeringens ställningstagande kommer efter att Israels högsta domstol i december krävde att landets myndigheter skulle presentera en plan senast den 4 januari för när journalister skulle kunna få tillträde till Gaza. Domstolens begäran var ett svar på en rättslig petition från Foreign Press Association (FPA), som företräder utländska medier i Israel och de palestinska områdena.

FPA väckte förra året en process mot Israel vid högsta domstolen med krav på omedelbart tillträde för reportrar och fotografer till Gaza. Organisationen har länge hävdat att den israeliska blockeringen hindrar en oberoende granskning av kriget och dess konsekvenser för civilbefolkningen.

Medieexperter menar att avsaknaden av oberoende rapportering har skapat ett informationsvakuum där både israeliska och palestinska narrativ cirkulerar utan möjlighet till oberoende verifiering. Detta har bidragit till en polariserad och ofta förvirrande mediebevakning av konflikten.

”Journalister fungerar som ögonvittnen för världen i konfliktzoner. När de hindras från att utföra sitt arbete blir det svårare för omvärlden att förstå vad som faktiskt händer,” säger Sarah Leah Whitson, chef för Democracy for the Arab World Now, en människorättsorganisation som följt utvecklingen noga.

Israels beslut att upprätthålla medieblockeringen kommer i en tid då landet står under ökande internationellt tryck för sin krigföring i Gaza. Enligt Hälsoministeriet i Gaza har över 22 000 palestinier dödats sedan kriget inleddes efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober, då omkring 1 200 israeler dödades och cirka 240 togs som gisslan.

Utländska journalister har under de senaste månaderna blivit alltmer frustrerande över vad de beskriver som systematiska försök att kontrollera nyhetsflödet. Flera internationella medieorganisationer, däribland Committee to Protect Journalists och Reportrar utan gränser, har fördömt Israels restriktioner och kallat dem ett allvarligt hot mot pressfriheten.

Israels högsta domstol förväntas nu fatta ett beslut i frågan, men det är oklart när detta kommer att ske. Juridiska experter i Israel är delade i sin bedömning av hur domstolen kommer att agera. Vissa menar att domstolen historiskt har varit försiktig med att ingripa i frågor som regeringen definierar som nationell säkerhet, medan andra påpekar att domstolen tidigare har fattat beslut som gått emot regeringens linje i frågor om grundläggande rättigheter.

Under tiden fortsätter journalister att förlita sig på lokala palestinska reportrar och sociala medier för information från Gaza, en situation som många bedömare beskriver som otillfredsställande för en fullständig och balanserad rapportering från konfliktområdet.