Israel söker efter kvarlevorna av den sista gisslan Ran Gvili på kyrkogård i norra Gaza

Omstridd gränspunkt öppnas trots uteblivet krav om återlämning av kvarlevor

Israel meddelade på fredagen att Rafah-gränsövergången mellan Gaza och Egypten kommer att öppnas nästa vecka, trots tidigare uttalanden om att detta inte skulle ske förrän kvarlevorna efter Gvili överlämnats. Gvili är den enda gisslan som hålls i Gazaremsan vars kvarlevor ännu inte har återbördats till Israel.

Beslutet att öppna gränsövergången representerar en uppenbar kursändring från den israeliska regeringen. Tidigare har premiärminister Benjamin Netanyahus kontor varit tydligt med att Rafahs öppnande var direkt kopplat till överlämnandet av Gvilis kvarlevor, något som Hamas hittills inte tillmötesgått.

Enligt uppgifter från israeliska myndigheter har landet nu erhållit information om var Gvilis kvarlevor kan finnas. De ska enligt dessa uppgifter befinna sig innanför den så kallade Gula Linjen, gränsen bakom vilken israeliska styrkor drog sig tillbaka under den första fasen av den nyligen implementerade fredsplanen för regionen.

Premiärminister Netanyahus kontor har i ett uttalande betonat att sökandet efter kvarlevorna kommer att fortsätta ”så länge det är nödvändigt”, vilket signalerar ett långsiktigt åtagande i frågan trots beslutet att öppna gränsövergången.

Rafah-övergången har varit en central fråga i den pågående konflikten. Som enda gränspassage mellan Gaza och Egypten utgör den en avgörande transportväg för humanitärt bistånd till den hårt drabbade befolkningen i Gaza. Stängningen av övergången har kritiserats av internationella hjälporganisationer som menar att den förvärrat den humanitära situationen i området.

Konflikten kring gisslan har varit en av de mest infekterade frågorna under den pågående krisen. Hamas har vid flera tillfällen använt tillfångatagna israeler som förhandlingsbrickor, medan Israel har gjort återbördandet av samtliga gisslan till ett centralt krav i fredsförhandlingarna.

Den så kallade Gula Linjen etablerades som en del av den första fasen i fredsplanen, avsedd att skapa en buffertzon mellan de stridande parterna och möjliggöra humanitära insatser. Israeliska styrkor har enligt överenskommelsen dragit sig tillbaka från vissa områden, men spänningarna i regionen kvarstår på hög nivå.

Beslutet att öppna Rafah trots att det ursprungliga villkoret inte uppfyllts kan tolkas på flera sätt. Diplomatiska källor pekar på ökat internationellt tryck på Israel att lindra den humanitära situationen i Gaza. Andra bedömare menar att beslutet kan vara kopplat till framsteg i de pågående fredsförhandlingarna som ännu inte offentliggjorts.

Egypten, som kontrollerar sin sida av Rafah-övergången, har länge eftersträvat en öppning för att underlätta transport av förnödenheter och möjliggöra evakuering av skadade från Gaza. Landets roll som medlare i konflikten har varit betydelsefull, och öppnandet av gränsövergången kan stärka dess position i de fortsatta fredsansträngningarna.

Humanitära organisationer välkomnar beskedet om öppnandet men understryker samtidigt att behovet av bistånd är akut och att tillträdet måste vara kontinuerligt och förutsägbart för att effektivt kunna lindra lidandet bland civilbefolkningen.

För familjen till Gvili innebär utvecklingen blandade känslor. Medan övergången öppnas förblir osäkerheten kring deras anhörigs kvarlevor, och Israels förmåga att återbörda dessa beror nu på sökinsatser i områden där deras direkta militära närvaro är begränsad enligt fredsplanens villkor.