Kritiken mot Gianni Infantino, ordförande för världsfotbollsförbundet Fifa, har intensifierats den senaste tiden. Flera kontroversiella frågor har lett till att europeiska fotbollsförbund nu ifrågasätter hans ledarskap inför presidentvalet i mars, där Infantino kandiderar för en tredje mandatperiod.

Enligt källor som Politico har talat med vill de europeiska förbunden se en ny president vid Fifas högsta post. Nyhetsportalen rapporterar att deras förstahandsval är Nasser al-Khelaïfi, som i dag är ordförande för den franska fotbollsklubben Paris Saint-Germain. Den 52-årige qatariske affärsmannen är dock inte bara känd för sin roll i PSG, utan han är också ordförande för European Club Union, en organisation som representerar Europas ledande fotbollsklubbar, samt för medieverksamheten Bein.

Trots spekulationerna om att al-Khelaïfi skulle kunna ta över ledarskapet har en talesperson för honom avvisat dessa uppgifter. Enligt talespersonen har den qatariske sportchefen inget intresse av att ersätta Infantino som Fifa-president. I stället kommer han att fortsätta att ”diskret stödja alla fotbollsinstitutioner i världen och Europa”, som det framfördes i det officiella uttalandet.

Motståndet mot Infantino har vuxit sig allt starkare på senare tid, och det finns flera faktorer som har bidragit till missnöjet. En central fråga som har väckt stor ilska inom fotbollsrörelsen är det nya förslaget om att sälja andelar i fotbolls-VM. Detta förslag har mött omfattande kritik från olika håll, och enligt Uefa, den europeiska fotbollsunionen, sprider sig motståndet snabbt bland fotbollens intressenter.

I ett uttalande som Uefa publicerade på onsdagen uttryckte organisationen tydlig kritik mot Fifas affärsmodeller och påstådda vinstintressen. ”Fifa kan inte fortsätta att använda vår sport för att berika sig själva och sina vänner”, skrev Uefa i sitt skarpa uttalande. Detta citat återspeglar den växande frustrationen hos många europeiska fotbollsförbund som anser att Fifas kommersiella strategi har gått för långt och riskerar att underminera fotbollens grundläggande värderingar.

Utöver försäljningsförslaget har Infantinos nära band till USA:s president Donald Trump också blivit en källa till kritik. Dessa kopplingar har väckt frågor om Fifas politiska neutralitet och om huruvida organisationens ledning prioriterar fotbollens bästa eller snarare personliga och politiska intressen.

Infantino har lett Fifa sedan 2016, då han tog över efter Sepp Blatter i kölvattnet av en omfattande korruptionsskandal som skakade världsfotbollen. Under sin tid som ordförande har han genomfört flera reformer och försökt återställa förtroendet för organisationen. Han har också varit drivande bakom utökningen av fotbolls-VM från 32 till 48 lag, ett beslut som både har hyllats för att ge fler nationer möjlighet att delta och kritiserats för att vara ekonomiskt motiverat.

Det kommande presidentvalet i mars kommer att bli avgörande för Fifas framtid. Om de europeiska förbunden verkligen driver på för en förändring i ledarskapet kan detta bli en vändpunkt för organisationen. Samtidigt står Infantino fortfarande som favorit till omval, delvis på grund av stöd från många förbund utanför Europa, särskilt från Asien, Afrika och Sydamerika.

Frågan om kommersialiseringen av fotbollen och balansen mellan sportens integritet och ekonomiska intressen kommer sannolikt att fortsätta dominera debatten under de kommande månaderna. Hur Fifa navigerar dessa utmaningar under Infantinos eventuella tredje mandatperiod, eller under en ny ledning, kommer att ha långtgående konsekvenser för internationell fotboll.