Albaniens premiärminister Rama uppmanar till lugn efter våldsamma studentprotester i Tirana

Albaniens premiärminister Edi Rama manar nu till lugn efter flera dagar av våldsamma protester i huvudstaden Tirana. Samtidigt anklagar han ”utländska krafter” för att ligga bakom den spända situationen – ett uttalande som riskerar att fördjupa den politiska krisen i landet.

Protesterna har samlat flera tusen demonstranter som kräver att regeringen avgår. Sammanstötningar mellan demonstranter och polis har förekommit i flera delar av Tirana, och läget har beskrivits som det mest allvarliga på flera år. Oppositionen, med Demokratiska partiet i spetsen, anklagar Rama för omfattande korruption och ett alltmer auktoritärt styre. Partiet kräver nyval och att en övergångsregering tillsätts.

Rama, som suttit vid makten sedan 2013, avfärdar kritiken. I sitt uttalande valde han i stället att peka på utomstående aktörer som drivkraften bakom oroligheterna. Han hänvisade till ”krafter som inte vill se ett stabilt och demokratiskt Albanien”, utan att specificera vilka dessa skulle vara. Retoriken är inte ny – flera ledare på västra Balkan har vid upprepade tillfällen använt liknande formuleringar för att delegitimera inhemsk opposition och avleda uppmärksamhet från inrikespolitiska problem.

Bakgrunden till protesterna är komplex. Missnöjet har vuxit i takt med att levnadsstandarden för stora delar av befolkningen förblivit låg, samtidigt som korruptionsskandaler avlöst varandra. Albanien är ett av Europas fattigaste länder, och ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög. Många unga albaner väljer att emigrera, vilket ytterligare urholkar förtroendet för den politiska klassen.

Oppositionens frontfigur, den förre premiärministern Sali Berisha, ger dock protesterna en komplex dimension. Berisha är sedan flera år utpekad av USA:s utrikesdepartement för inblandning i korrupta uppgörelser och har varit föremål för internationella sanktioner. Hans närvaro i oppositionens led har lett till att protesterna fått en splittrad legitimitet: en del demonstranter vill se ett regeringsskifte, medan andra främst vill markera mot etablissemanget i stort.

Internationellt följs utvecklingen med oro. Albanien är officiellt kandidatland till EU och inledde formella anslutningsförhandlingar 2022. Bryssel har vid upprepade tillfällen betonat vikten av rättsstatens principer och ett oberoende rättsväsende. De senaste dagarnas våldsamheter riskerar att komplicera en redan svår process, särskilt i ett läge där flera EU-länder visat ökad skepsis mot ytterligare utvidgning.

Frågan om utländsk inblandning har också blivit en het potatis i hela regionen. I Serbien och Bosnien har ledare vid flera tillfällen anklagat utländska underrättelsetjänster för att försöka undergräva stabiliteten. Kritiker menar att sådana uttalanden ofta används för att dölja inhemska problem – samtidigt som Ryssland och andra aktörer faktiskt uppvisat ett växande intresse för att utnyttja svagheterna på västra Balkan.

För Albaniens del handlar det nu om att förhindra att protesterna urartar ytterligare. Rama har manat till dialog, men oppositionen har hittills avvisat inviter och i stället krävt omedelbara politiska eftergifter. Med en polariserad politisk scen och ett folkligt missnöje som byggts upp under flera år finns en påtaglig risk att krisen fördjupas.

EU har uppmanat alla parter att visa återhållsamhet och respektera rättsstatsprinciperna. Men så länge Rama pekar på utländska syndabockar lär förtroendet från vare sig oppositionen eller Bryssel förbli svagt. Frågan är om den albanesiske premiärministerns strategi kan lugna gatorna – eller om spänningarna växer ytterligare under de kommande veckorna.