När de ukrainska skolbarnen under tisdagen återvänder till höstterminen sker det under de strängaste säkerhetsreglerna hittills under kriget. Ryssland har intensifierat drönarattackerna mot ukrainska städer, och i flera regioner har skolor tvingats utöka distansundervisningen och skärpa reglerna för större sammankomster. För många elever innebär terminsstarten inte en återgång till en vanlig skolvardag, utan ytterligare en anpassning till krigets verklighet.

I Kyiv har läget förvärrats så mycket att tunnelbanetrafiken över Dnepr stoppats av säkerhetsskäl. Floden delar den ukrainska huvudstaden, och med broarna både få och hårt trafikerade får stoppet snabbt konsekvenser. Redan under morgontimmarna uppstod långa bilköer och kaotiska förhållanden på huvudlederna. Tunnelbanan har sedan krigets början fungerat som skyddsrum för civilbefolkningen, men när tågen inte längre korsar floden förlorar många Kyivbor en av sina viktigaste transportvägar.

Borgmästaren Vitalij Klytjko har under de senaste dagarna presenterat flera förslag för att minska störningarna. Ett är att införa selektiva flyglarm, där endast de stadsdelar som direkt hotas av drönare får signalen. Ett annat är att låta en tunnelbanelinje fortsätta trafikeras även under luftalarm. Enligt Klytjko är de ständiga larmen i praktiken förlamande för hela staden, och han menar att en mer nyanserad varningsmodell skulle göra vardagen mer hanterbar utan att avkall görs på säkerheten.

Parlamentet, Verchovna Rada, har samtidigt tagit ett steg för att säkra det politiska arbetet under kriget. En ny underjordisk plenisal har färdigställts, där ledamöterna ska kunna ta skydd inom tio minuter och fortsätta debattera och fatta beslut även under drönarattacker. Satsningen skickar en tydlig signal: kriget ska inte kunna stoppa det demokratiska arbetet.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har ukrainska skolor upprepade gånger tvingats ställa om från fysisk undervisning till distans. Enligt ukrainska uppgifter har tusentals skolor skadats eller förstörts, och många har byggt om sina källare till skyddsrum. Trots det är verkligheten olika beroende på var i landet man bor. I västra Ukraina kan undervisningen i stor utsträckning ske i klassrum, medan städer nära fronten och de som utsätts för drönarattacker i praktiken lever med ständiga avbrott.

De ökade drönarattackerna har också påverkat energisystemet. Ryssland har under kriget använt drönare och missiler mot elproduktion och elnät, och under sommaren har attackerna mot infrastruktur återigen blivit vanligare. Det innebär att skolor med fysisk undervisning också måste kunna hantera strömavbrott. Många skolor har därför investerat i reservkraft och alternativa uppvärmningssystem.

Enligt ukrainska utbildningsmyndigheter ska beslut om undervisningsform fattas lokalt, utifrån säkerhetsläget. Det gör att skolorna i samma stad kan ha olika lösningar. I Kyiv har flera stadsdelar valt att flytta stora delar av undervisningen till distans under de första veckorna av terminen. Lärarna har sedan pandemin haft digitala plattformar att använda, men föräldrar och elever vittnar om att undervisningen på distans är en helt annan utmaning när den sker under flyglarm och med återkommande strömavbrott.

Föräldrar och elever i Kyiv beskriver en skolstart som präglas av ovisshet. Distansundervisning innebär att eleverna följer lektioner hemifrån, men det kräver att det finns el, internet och en lugn miljö. Familjer som har förlorat sina hem eller lever i områden med återkommande attacker har svårare att erbjuda de förutsättningarna. Lärare har under kriget utvecklat metoder för att undervisa både på plats och digitalt, men samtidigt är personalen hårt ansträngd.

Flyglarm har blivit en del av vardagen i hela Ukraina. I Kyiv ljuder larmen nästan dagligen, och även om luftvärnet skjuter ned en stor del av drönarna innebär varje attack att samhället stannar upp. Att låta tunnelbanan fortsätta rulla under larm skulle bryta mot den säkerhetsprincip som hittills gällt, men borgmästarens förslag visar hur hårt kriget sliter på stadens infrastruktur och på människors uthållighet.

Kriget har skapat ett nytt slags skoltermin, där planering sker vecka för vecka och ibland dag för dag. Det ukrainska samhället har sedan invasionens början visat en anmärkningsvärd förmåga att anpassa sig, men de senaste veckornas drönarattacker har satt systemen under allt hårdare press. Frågan är inte längre om ytterligare en period av distansundervisning blir verklighet, utan när och var.