Lågstadieflicka hade skärsår på nedre delen av buken, modern friades

I juli 2022 togs en flicka in på sjukhus med blödande sår i nedre delen av buken efter vad som beskrevs som en cykelolycka. Läkarna misstänkte dock att hon hade utsatts för könsstympning, vilket ledde till en utredning som skulle komma att pröva rättssystemets förmåga att hantera sådana känsliga fall.

Flickans föräldrar greps kort därefter av polis, och åtal väcktes så småningom även mot en tredje person. Fallet väckte stor uppmärksamhet både på grund av den allvarliga brottsmisstanken och de kulturella aspekter som ofta omgärdar frågor om könsstympning.

Nyköpings tingsrätt konstaterade efter utredning att någon hade skurit i flickans könsorgan och drog slutsatsen att det fanns betydande bevis för att hon utsatts för könsstympning. Domstolen kunde dock inte fastställa exakt vilken typ av ingrepp som utförts eller vem som hade genomfört proceduren.

I december förra året dömdes flickans mor till tre år och tre månaders fängelse för grov misshandel. Fadern och den tredje personen friades från alla anklagelser. Rättens bedömning byggde på en samlad bevisvärdering där moderns delaktighet ansågs styrkt bortom rimligt tvivel, trots att det exakta händelseförloppet förblev oklart.

Men nu rapporterar Expressen att hovrätten har kommit fram till en annan slutsats. Efter överklagan har hovrätten valt att fria modern från alla anklagelser, vilket innebär en total omsvängning i målet.

Fallet belyser svårigheterna med att utreda och lagföra misstänkta fall av könsstympning i Sverige. Trots att könsstympning av flickor och kvinnor har varit förbjudet i Sverige sedan 1982, och sedan 1999 även om ingreppet utförs utomlands, är fällande domar ovanliga. Detta beror delvis på bevissvårigheter och det faktum att många fall aldrig anmäls till myndigheterna.

Rättsmedicinska experter som uttalat sig i media pekar på de särskilda utmaningar som finns när det gäller att fastställa om könsstympning har ägt rum, särskilt när det inte finns några omedelbara vittnesmål eller erkännanden. I många fall försvåras utredningarna ytterligare av att barnen själva inte kan eller vill berätta vad som hänt, antingen på grund av lojalitet mot familjen eller rädsla för konsekvenserna.

Socialstyrelsen uppskattar att cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för någon form av könsstympning, de flesta innan de kom till Sverige. Myndigheten har under senare år intensifierat arbetet med att utbilda vårdpersonal för att bättre kunna identifiera och hjälpa utsatta.

Hovrättens beslut att fria modern väcker nu frågor om hur rättsväsendet kan förbättra sitt arbete med att utreda och lagföra misstänkta fall av könsstympning. Barnrättsorganisationer har länge påpekat behovet av specialiserad kompetens inom polis och åklagarmyndighet för att hantera dessa komplexa ärenden.

Det aktuella fallet i Nyköping har också aktualiserat debatten om huruvida den svenska lagstiftningen är tillräckligt effektiv för att skydda flickor från könsstympning, och om det behövs ytterligare förebyggande åtgärder i form av utbildning och information till familjer från länder där traditionen förekommer.

För den berörda flickan innebär hovrättens beslut att hennes familjesituation nu måste omprövas av sociala myndigheter, som har det yttersta ansvaret för att säkerställa hennes trygghet och välbefinnande. Samtidigt fortsätter polisens arbete med att utreda liknande fall runt om i landet, med förhoppningen att kunna skydda fler flickor från att utsättas för denna typ av övergrepp.