Macron tillkännager G7-möte om energi efter kraftigt stigande bränslepriser

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade på fredagen att G7-länderna inom de närmaste veckorna ska hålla ett särskilt möte om energifrågor. Bakgrunden är de kraftigt stigande bränslepriserna efter att USA och Israel inledde kriget mot Iran den 28 februari. Mötet ska stärka samarbetet och undvika onödiga spänningar mellan G7-länderna, sade Macron. Han tillade att en viktig fråga blir huruvida medlemsländerna ska frigöra eller låsa upp strategiska reserver.

Sedan krigsutbrottet har oron på oljemarknaden ökat betydligt. Iran är en av Opecs större producenter och kontrollerar tillsammans med sina grannar en stor del av världens kända oljereserver. Landets läge vid Persiska viken och närheten till Hormuzsundet gör att en betydande andel av den globala olje- och gastrafiken passerar genom ett område som nu betraktas som högriskområde. Redan före den senaste upptrappningen var marknaden känslig för utbudsstörningar, men de senaste veckornas händelser har förstärkt oron.

En stängning eller kraftig begränsning av Hormuzsundet skulle få mycket stora konsekvenser för världsekonomin, enligt analytiker. Genom sundet transporteras uppskattningsvis en femtedel av världens oljeförbrukning. En blockad skulle driva upp råoljepriserna och slå mot allt från fraktkostnader och försäkringspremier till el- och bränslepriser i stora delar av världen. Det är mot den bakgrunden G7-länderna nu vill diskutera gemensamma åtgärder.

Strategiska oljereserver är statligt kontrollerade lager som kan användas för att dämpa prischocker. Internationella energibyrån (IEA) samordnar sedan länge uttag ur medlemsländernas beredskapslager. Sverige är medlem och har vid flera tillfällen deltagit i internationella uttag. Om G7-länderna enas om ett gemensamt uttag skulle det sända en tydlig signal till marknaden att de är beredda att använda sina verktyg för att motverka extrem volatilitet.

Historiskt har strategiska uttag använts vid flera tillfällen. Under 1991 års Gulfkrig och efter orkanen Katrina 2005 släppte IEA-länderna ut olja ur reserverna för att lugna marknaden. År 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, samordnade IEA-länderna den största frigörelsen av strategiska lager i organisationens historia. Ett nytt beslut om uttag skulle inte vara utan motstycke, men det skulle bli första gången en sådan åtgärd är direkt kopplad till en konflikt med Iran.

Samtidigt påverkas marknaden av Opec och dess allierade. Under de senaste åren har Opec+ hållit tillbaka utbudet för att stödja priserna, vilket innebär att den lediga kapaciteten är begränsad. Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens möjligheter att snabbt öka produktionen minskar i ett läge där efterfrågan på olja fortfarande är hög. Riskpremien har därför stigit och flera banker och analyshus har justerat sina prisprognoser uppåt.

För Europa har de stigande energipriserna direkt påverkan på hushåll och företag. Diesel- och bensinpriser följer världsmarknaden, och en fortsatt uppgång slår igenom i inflationen. Många europeiska länder har dessutom arbetat med att minska sitt beroende av rysk energi, vilket gör att alternativa leveranser och strategiska lager blivit viktigare. Sverige, som är beroende av importerade drivmedel, följer utvecklingen noggrant.

Macrons utspel visar att energiförsörjningen nu är en central politisk fråga inom G7. Frankrike har länge förespråkat en starkare europeisk energipolitik och vill sannolikt använda mötet för att samordna EU:s och övriga G7-länders hållning. Spänningar kan uppstå om länderna har olika syn på hur reserverna ska användas eller hur Iran ska hanteras ekonomiskt. USA, som har stora egna strategiska lager, och europeiska länder med mindre statliga reserver kan ha olika utgångspunkter.

Beskedet om G7-mötet kommer i ett känsligt skede. Militära aktioner mot Iran riskerar att skada infrastruktur för olje- och gasproduktion, och varje bakslag i diplomatin kan ge nya prishopp. Marknadens blickar riktas nu mot hur G7-länderna formulerar sin gemensamma strategi, och framför allt mot om de väljer att faktiskt öppna sina strategiska reserver. Ett sådant besked skulle kunna dämpa oron på kort sikt, men det löser inte de underliggande riskerna med en långvarig konflikt i en av världens viktigaste energiregioner.