Ett internationellt upprop med 188 namnkunniga författare kräver att Eritreas president Isaias Afwerki omedelbart presenterar ett verifierat livstecken för den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak och för andra godtyckligt fängslade författare och journalister i landet. Uppropet har uppmärksammats av The Guardian, som publicerade delar av brevet. ”Eritreas framtid måste byggas med sina skarpaste hjärnor, inte med förtryck. Ingen författare eller journalist ska försvinna för att de fredligt uttrycker sina åsikter”, skriver undertecknarna.
Dawit Isaak greps i september 2001 tillsammans med flera kollegor som var kritiska mot regeringen. Sedan dess har de eritreanska myndigheterna inte lämnat någon officiell information om var han befinner sig eller hur han mår. Isaak har svenskt medborgarskap, men föddes i Eritrea och arbetade som journalist för bland annat Sveriges Radio. Hans fall har under mer än två decennier varit ett av världens mest uppmärksammade fall av fängslade journalister.
Bakgrunden är den politiska utvecklingen i Eritrea efter självständigheten 1993. Landet har sedan dess styrts av president Isaias Afwerki, som gradvis byggt upp ett av världens mest slutna styren. I maj 2001 publicerade en grupp högt uppsatta partimedlemmar, senare kända som G-15, ett öppet brev där de krävde politiska reformer. Regimen svarade med att gripa gruppen. Kort därefter fängslades flera journalister som rapporterat om kritiken, däribland Dawit Isaak.
Eritrea betraktas av internationella organisationer som ett av de länder i världen där pressfriheten är mest inskränkt. Reportrar utan gränser placerar regelbundet landet i botten av sitt pressfrihetsindex. Det finns inga oberoende medier, och regimen har full kontroll över publiceringar. Journalister som stannar kvar riskerar att fängslas utan rättsprocess, medan många andra har flytt till Europa, USA eller grannländer.
Det internationella uppropet samlar nu författare från stora delar av världen. Brevet är ett försök att hålla frågan vid liv och öka trycket på regimen inför omvärlden. Författarna skriver att Eritrea inte kan utvecklas genom tystnad och rädsla, utan genom att medborgare och intellektuella tillåts delta i samhällsbygget. De kräver också att alla godtyckligt fängslade författare och kritiker ska friges.
Eritreas regering har ännu inte kommenterat uppropet. Landets myndigheter har genom åren systematiskt nekat oberoende granskning av människorättssituationen. FN har flera gånger krävt tillgång till landets fängelser, men Asmara har avvisat internationella utredare. År 2015 slog en FN-utredning fast att det finns rimliga skäl att tro att brott mot mänskligheten har begåtts i Eritrea, däribland tortyr och ofrivilliga försvinnanden. Regeringen avfärdade rapporten som politiskt motiverad.
Dawit Isaaks fall har fått särskild uppmärksamhet i Sverige. Utrikesdepartementet har vid upprepade tillfällen tagit upp hans situation med eritreanska företrädare, men diplomatin har hittills inte gett något genombrott. Hans familj har under åren vädjat till omvärlden att inte glömma honom och har varnat för att tystnaden från Asmara kan innebära att han inte längre är vid liv.
Eritrea har en strategisk position vid Afrikas horn och vid Röda havet, vilket ger landet geopolitiskt betydelse långt bortom dess storlek. Under senare år har regimen sökt nya allierade och utländska investeringar, bland annat inom gruvsektorn, där internationella bolag visat intresse för landets guld- och kopparförekomster. Människorättsorganisationer har varnat för att ekonomiskt engagemang riskerar att normalisera en regim som fortsätter att fängsla journalister och oliktänkande. Uppropet från författarna ses därför inte bara som en humanitär gest, utan också som en påminnelse om att politiska reformer och respekt för mänskliga rättigheter måste följa med ekonomisk öppning.
Hittills har regimens kontroll varit kompakt, men trycket utifrån växer långsamt. Frågan är om ett brev från 188 författare kan åstadkomma det som decennier av diplomatiska påtryckningar inte lyckats med: ett livstecken från Dawit Isaak.
