Militären ställer sig bakom protester i Madagaskar – presidenten varnar för kupp

Politisk turbulens har gripit Madagaskar sedan slutet av september, då en våg av protester mot grundläggande infrastrukturproblem har utvecklats till en omfattande rörelse mot landets politiska ledarskap. Det som började som demonstrationer mot kroniska strömavbrott och vattenbrist har nu eskalerat till en djupare politisk kris, där delar av militären öppet har visat sitt stöd för demonstranterna.

Protesterna leds av rörelsen ”Gen Z”, en gräsrotsorganisation som använder en dödskalle i stråhatt som symbol. Liknande rörelser har under senare tid uppstått i flera länder globalt, däribland Nepal, Peru och Filippinerna, där sociala medier har spelat en central roll för mobiliseringen av främst unga demonstranter.

Konfrontationerna mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor har varit våldsamma vid flera tillfällen. Enligt FN:s rapporter har minst 22 personer mist livet och över 100 skadats under protesterna, vilket illustrerar den allvarliga situationen i önationen.

En dramatisk vändning inträffade under lördagen när militär och polis, som tidigare hade blockerat demonstranterna från att nå det symboliska 13 maj-torget i huvudstaden Antananarivo, istället lät demonstranterna passera fritt. Ännu mer anmärkningsvärt var att soldater från Madagaskars elitförband Capsat marscherade tillsammans med demonstranterna. Enligt The Guardian höll en av Capsats ledare även ett tal inför en jublande folkmassa, vilket signalerar ett potentiellt avgörande skift i maktbalansen.

Soldater från en närliggande militärbas spred också en video på sociala medier där de uttryckte sitt stöd för protesterna. ”Låt oss gå ihop – militär, militärpolis och polis – och vägra få betalt för att skjuta våra vänner, våra systrar och bröder,” förklarade de i videon enligt Al Jazeera.

Situationen är särskilt ironisk med tanke på president Andry Rajoelinas bakgrund. Rajoelina kom till makten 2009 genom en kupp som stöddes av just Capsat-förbandet, som nu verkar ha vänt sig mot honom. Detta historiska sammanhang ger den nuvarande situationen ytterligare politisk laddning.

I ett officiellt uttalande som släpptes under söndagsmorgonen varnade president Rajoelina för att det pågår ett försök till maktövertagande. ”Republikens presidentämbete vill informera landet och det internationella samfundet att det för närvarande pågår ett försök att ta makten med våld, i strid mot konstitutionen och demokratiska principer,” skrev presidenten enligt nyhetsbyrån AFP. Samtidigt betonade han att ”dialog är den enda vägen framåt”, men gav inga konkreta detaljer om vad han grundar sina påståenden om ett kuppförsök på.

Madagaskar, med sina 28 miljoner invånare, är ett av världens fattigaste länder trots rika naturtillgångar. Landet har under lång tid plågats av politisk instabilitet och ekonomiska utmaningar. Den nuvarande krisen avspeglar djupare strukturella problem i samhället, där stora delar av befolkningen lever under svåra förhållanden utan tillgång till grundläggande tjänster.

Det internationella samfundet följer nu utvecklingen noga. Regionala organisationer som Afrikanska unionen och grannländer i södra Afrika har uttryckt oro över situationen, men har ännu inte ingripit formellt. För Madagaskars befolkning står mycket på spel när maktbalansen i landet tycks genomgå en fundamental förändring.

Hur militärens öppna stöd för demonstranterna kommer att påverka den politiska situationen på kort och lång sikt återstår att se, men händelseutvecklingen antyder att Rajoelinas grepp om makten kan vara allvarligt försvagat. Om militären fortsätter att stödja protesterna kan landet stå inför en ny period av djupgående politisk omställning.