Det misstänkta ryska skuggfartyget som tidigare stoppats av franska myndigheter har nu återupptagit sin färd längs Europas kustlinje, enligt data från internationella fartygsspårningssystem.
Fartyget, som hamnade i strålkastarljuset när franska kustbevakningen stoppade det utanför landets atlantkust, har väckt oro bland säkerhetsexperter i flera europeiska länder. Stoppet genomfördes som en del av den ökade övervakningen av misstänkt rysk aktivitet i europeiska farvatten.
Enligt sjöfartsexperter rör det sig om ett så kallat ”skuggfartyg”, en term som används för att beskriva fartyg som opererar med oklar identitet eller syfte, ofta med avsikt att undgå internationell övervakning. Dessa fartyg har blivit ett växande säkerhetsproblem sedan de geopolitiska spänningarna mellan Ryssland och västvärlden intensifierades efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.
Franska myndigheter genomförde en inspektion av fartyget men har varit förtegna om detaljerna kring operationen. Enligt källor med insyn i ärendet kontrollerades fartygets dokumentation, last och besättning innan det tilläts fortsätta sin färd.
”Övervakningen av misstänkta ryska fartyg i europeiska vatten har intensifierats markant under de senaste två åren,” förklarar Marie Bengtsson, säkerhetsanalytiker specialiserad på maritim säkerhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut. ”Vi ser ett mönster där fartyg med kopplingar till Ryssland rör sig längs strategiskt känsliga områden, ibland i närheten av kritisk infrastruktur som undervattenskablar och rörledningar.”
Särskilt oroande är att flera av dessa fartyg har observerats i närheten av viktig energiinfrastruktur i Nordsjön och Östersjön, områden som blivit alltmer känsliga efter sabotagen mot Nord Stream-ledningarna 2022.
Den franska kustbevakningen har utökat sin patrullering längs landets kuster som en del av en bredare europeisk ansträngning att stärka den maritima säkerheten. Liknande åtgärder har vidtagits av andra europeiska länder, däribland Sverige, Norge och Storbritannien.
Enligt internationell sjörätt har fartyg rätt till oskadlig genomfart i territorialvatten, men kuststaterna har samtidigt rätt att ingripa om det finns misstänkta aktiviteter som kan utgöra ett hot mot nationell säkerhet.
”Det är en balansgång mellan respekt för internationell rätt och behovet av att skydda nationella intressen,” säger Jean-Paul Moreau, professor i internationell rätt vid Sorbonne-universitetet i Paris. ”Frankrike och andra europeiska stater måste agera inom ramarna för havsrättskonventionen, samtidigt som de vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa sin säkerhet.”
Det aktuella fartyget följs nu noga av europeiska underrättelsetjänster och militära övervakningssystem när det fortsätter sin färd. Dess destination är oklar, men experter spekulerar i att det kan vara på väg mot Medelhavet eller möjligen tillbaka till ryska hamnar.
Denna incident är bara den senaste i en serie händelser som belyser de växande spänningarna till sjöss. Tidigare i år rapporterade norska myndigheter om ökad rysk aktivitet kring oljeplattformar i Nordsjön, och både Sverige och Finland har noterat fler incidenter med misstänkta farkoster nära sina kuster.
EU-kommissionen har nyligen föreslagit en fördjupad samordning mellan medlemsländerna gällande maritim säkerhet, med särskilt fokus på skydd av kritisk undervattensinfrastruktur och förbättrad informationsdelning om misstänkta fartygsrörelser.
För Frankrikes del innebär den senaste händelsen ytterligare ett tecken på behovet av ökad beredskap. Landets försvarsminister uttalade sig tidigare i veckan om vikten av att vara vaksam mot ”hybridhot som riktas mot våra maritima intressen och vår kritiska infrastruktur.”
Medan det ryska fartyget nu fortsätter sin färd, kvarstår många frågor om dess egentliga syfte och destination – frågor som sannolikt kommer att förbli obesvarade för allmänheten, men som fortsätter att engagera europeiska säkerhetstjänster och marina myndigheter.
