NATO har meddelat att alliansen kommer att ersätta sina nuvarande amerikanska AWACS-system med det svenska övervakningsplanet Globaleye. Beslutet presenterades under ett NATO-toppmöte i Ankara och innebär ett historiskt skifte för försvarsalliansen.

Det är första gången som NATO kommer att använda ett luftburet övervakningssystem som inte är tillverkat i USA. De 14 amerikanska AWACS-planen som alliansen för närvarande använder togs i bruk på 1980-talet och närmar sig nu slutet av sin livslängd.

”De har tjänat oss väl, men börjar nå slutet av sin livslängd”, säger NATOs generalsekreterare Mark Rutte.

Enligt Rutte kommer Globaleye att ta NATOs luftburna övervakning till en helt ny nivå. Systemet ger befälhavare en tydlig lägesbild över luft, hav och land samtidigt, vilket säkerställer alliansens tidiga varningsförmåga för decennier framöver.

”Det är ett beprövat system med förmågan att upptäcka, spåra och identifiera komplexa hot, såsom drönarsvärmar, ballistiska missiler och kryssningsmissiler”, säger Rutte.

Globaleye-planet är redan i produktion och har använts av Förenade Arabemiraten i flera år. Enligt Saabs VD har planet fungerat mycket väl under kriget i Iran, vilket visar på systemets pålitlighet under faktiska stridsförhållanden.

Enligt NATOs planer kommer upp till tio Globaleye-plan att anskaffas. Dessa kommer att finansieras av elva NATO-allierade, däribland Sverige, Tyskland och Norge. Planen kommer sedan att ställas till NATOs förfogande och förväntas baseras i Tyskland.

Globaleye-planen kommer enligt Saabs VD Micael Johansson att kunna se långt in i Ryssland, även om de flyger på ett säkert avstånd från attacker. Detta är en viktig strategisk fördel för NATO i den nuvarande säkerhetspolitiska situationen.

”Det är helt fantastiskt att få möjligheten att förse NATO med denna förmåga”, säger Micael Johansson till TT.

Priset för ett Globaleye-plan uppskattas till omkring 400–450 miljoner dollar styck, vilket innebär att den totala kostnaden för tio plan skulle uppgå till cirka 40 miljarder kronor. Inga kontrakt har ännu skrivits under, och förhandlingar pågår fortfarande.

Om kontrakten undertecknas nu kan Saab börja leverera 4–6 Globaleye-plattformar per år från 2030, enligt Micael Johansson. Sverige förväntas få sina egna plan levererade redan 2027, vilket kommer att stärka landets försvarskapacitet avsevärt.

Affären kommer att ha betydande effekter på den svenska försvarsindustrin och sysselsättningen i landet. Micael Johansson uppger att projektet kommer att innebära hundratals nya jobb i Linköping och Göteborg, två städer som är centrala för Saabs verksamhet.

Det är dock värt att notera att själva flygplanen tillverkas av det kanadensiska företaget Bombardier, och viktiga komponenter kommer att produceras i Frankrike. Detta visar på projektets internationella karaktär och hur moderna försvarsaffärer ofta involverar samarbete över nationsgränser.

Statsminister Ulf Kristersson (M) deltog i tillkännagivandet av NATOs planer och beskriver dagen som en stor dag för NATO, Saab och Sverige. Han betonar vikten av svensk försvarsindustri och dess tekniska kompetens.

”Som statsminister är jag oerhört stolt över den svenska försvarsindustrin med dess ingenjörskunnande”, säger Kristersson. Han kallar det också för en stolt stund för Sverige.

Beslutet kommer vid en tidpunkt då Europas säkerhetspolitiska läge har förändrats dramatiskt efter Rysslands invasion av Ukraina. Behovet av moderna övervaknings- och varningssystem har blivit allt tydligare, och NATOs satsning på Globaleye speglar alliansens ambition att modernisera och stärka sitt försvar.

För Sverige, som nyligen blev medlem i NATO, representerar affären inte bara en ekonomisk framgång för den inhemska försvarsindustrin, utan också ett tecken på landets växande roll inom alliansen. Att NATO väljer ett svenskt system för en så kritisk funktion som luftburen övervakning visar på det förtroende som svensk försvarsteknik åtnjuter internationellt.