NATO-medlemmarnas försvarsutgifter ökar kraftigt, men takten bromsar in jämfört med tidigare år. Samtidigt som alliansens toppmöte inleddes i Ankara, Turkiet, presenterades nya siffror som visar att Europas NATO-länder och Kanada förväntas spendera totalt 634 miljarder dollar, motsvarande över 6 130 miljarder kronor, på militärt försvar under 2024.

Ökningen på elva procent är betydande, men den är mindre än uppgången mellan 2024 och 2025, då ökningen uppgick till 19 procent. Den avtagande takten i försvarssatsningarna sker i ett läge där USA:s president Donald Trump öppet uttrycker sitt missnöje med alliansen och dess medlemmars insatser.

Trump, som anlände till Ankara på tisdagskvällen för att delta i toppmötet, möttes av den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan vid välkomstmiddagen. I samband med ankomsten gav Trump en kärvare ton åt vad som annars brukar vara diplomatiska tillställningar.

”Jag är mycket besviken på NATO”, konstaterade Trump enligt uppgifter från mötet. Han utvecklade sitt resonemang genom att framhålla sin relation till Erdogan som en avgörande faktor för sitt deltagande. ”Ärligt talat, om toppmötet inte hade hållits i Turkiet, där min vän råkar vara en mycket stark ledare, en mycket stark person, är det möjligt att jag inte hade deltagit”, förklarade den amerikanske presidenten.

Trumps kritik riktar sig framför allt mot vad han uppfattar som otillräcklig upprustning bland de europeiska allierade samt bristande stöd i det som beskrivs som kriget mot Iran. Hans uttalanden har väckt uppmärksamhet då de pekar ut specifika länder som enligt honom har svikit USA.

”Italien avvisade oss, Tyskland avvisade oss och Frankrike avvisade oss. Och det är okej. Men varför ska vi spendera hundratals miljarder dollar när de inte finns där för oss?” frågade Trump retoriskt. Hans kommentarer speglar en bredare diskussion inom alliansen om bördefördelning och solidaritet mellan medlemsländerna.

NATO har satt ett nytt ambitiöst mål där medlemsländerna ska nå fem procent av BNP i försvarsutgifter senast 2035. Detta mål är uppdelat i två delar: 3,5 procent av BNP ska gå till direkta militära investeringar, vilket inkluderar den nämnda siffran på 634 miljarder dollar, medan 1,5 procent ska investeras i infrastruktur och relaterade områden.

Flera länder ligger redan långt fram i upprustningen. Polen och de tre baltiska länderna – Estland, Lettland och Litauen – har redan överskridit målsättningen på 3,5 procent av BNP. Grekland förväntas nå denna nivå redan under innevarande år, vilket gör landet till det femte att klara det högre målet.

Samtidigt kämpar fyra länder fortfarande med att nå det äldre målet på två procent av BNP i försvarsutgifter, ett mål som länge varit NATO:s minimikrav. Belgien, Spanien och Tjeckien befinner sig nära tröskeln och förväntas kunna nå tvåprocentsmålet inom en nära framtid. Slovenien ligger däremot efter och beräknas landa på 1,6 procent i år.

Sverige, som är en av alliansens nyaste medlemmar, förväntas nå strax över tre procent av BNP i försvarsutgifter under 2024. Detta placerar landet i en mellanposition mellan de mest ambitiösa medlemmarna i öst och de som fortfarande arbetar för att nå grundmålet.

Toppmötet i Ankara domineras av flera centrala frågor för alliansen. Förutom diskussionerna om försvarsutgifter och upprustning står stödet till Ukraina högt på agendan. Dessutom förväntas länderna diskutera den försvarsindustriella basen och hur produktionskapaciteten för vapen och ammunition kan ökas för att möta de nya säkerhetspolitiska utmaningarna i Europa.

Trumps närvaro och hans kritiska inställning löper som en röd tråd genom hela mötet. Hans kommentarer har satt press på de europeiska ledarna att visa handlingskraft och tydligare engagemang, samtidigt som de baltiska staternas och Polens kraftfulla upprustning lyfts fram som exempel på hur allvarligt säkerhetssituationen tas i Europas östra delar.