Oppositionen säger att USA:s gripande av Venezuelas president Nicolás Maduro inte räcker, kräver frigivning av venezuelaner som frihetsberövats av politiska skäl

En gripande av Venezuelas president Nicolás Maduro från USA:s sida skulle inte vara tillräckligt för att återställa normalitet i Venezuela, enligt oppositionspolitikern Edmundo González Urrutia. Detta framgår av ett uttalande som González Urrutia publicerade på Instagram från sin exil i Spanien.

”Det som nu krävs är att alla venezuelaner som berövats sin frihet av politiska skäl friges,” säger González Urrutia, som var oppositionens presidentkandidat i det omtvistade valet tidigare i år.

González Urrutia tvingades lämna Venezuela i september efter omfattande påtryckningar från Maduros regim. Han sökte då politisk asyl i Spanien, ett land som traditionellt haft starka band till Latinamerika och som tagit emot många politiska flyktingar från regionen.

Uttalandet kommer i en tid av fortsatt politisk turbulens i Venezuela, där Maduro har styrt landet sedan 2013 efter att ha efterträtt den karismatiske socialistledaren Hugo Chávez. Under Maduros styre har landet drabbats av en historisk ekonomisk kollaps, hyperinflation och en humanitär kris som tvingat över sju miljoner venezuelaner att fly landet.

Den senaste politiska krisen utlöstes efter presidentvalet i juli 2024, där Maduro förklarades som segrare trots att omfattande bevis tyder på att González Urrutia egentligen vann med stor marginal. Valobservatörer och det internationella samfundet har kritiserat valprocessen och flera länder, inklusive USA, har vägrat erkänna Maduros seger.

USA har under flera år haft ett spänt förhållande till Maduros regim och har infört omfattande sanktioner mot Venezuela, särskilt mot landets viktiga oljeindustri. Amerikanska myndigheter har också utfärdat åtal mot Maduro och flera av hans närmaste medarbetare för narkotikasmuggling och korruption.

Det är dock osannolikt att en amerikansk gripande av Maduro skulle kunna genomföras så länge han befinner sig i Venezuela, där han fortfarande har kontroll över militären och säkerhetstjänsterna, vilket gör uttalandet från González Urrutia främst symboliskt.

Flera internationella organisationer, inklusive FN:s råd för mänskliga rättigheter, har dokumenterat systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Venezuela under Maduros styre. Enligt människorättsorganisationer finns det hundratals politiska fångar i landet, vars frigivning nu efterfrågas av González Urrutia.

Den politiska situationen i Venezuela har också haft betydande konsekvenser för landets ekonomi. Trots att Venezuela har världens största bevisade oljereserver har produktionen kollapsat under det senaste decenniet till följd av bristande investeringar, korruption och sanktioner. Detta har bidragit till en ekonomisk nedgång som minskat BNP med över 75 procent sedan 2013.

De senaste månaderna har dock vissa tecken på ekonomisk förbättring synts, delvis på grund av en partiell lättnad av amerikanska sanktioner i utbyte mot löften om politiska reformer. Oljeproduktionen har ökat något, och inflationen har stabiliserats, om än på en hög nivå.

Uttalandet från González Urrutia återspeglar oppositionens fortsatta kamp för en demokratisk övergång i Venezuela. Trots att han tvingats i exil fortsätter han att vara en viktig röst för de som motsätter sig Maduros regim, och hans krav på frigivning av politiska fångar är en central del av oppositionens agenda.

Det internationella samfundet, inklusive EU, USA och flera latinamerikanska länder, fortsätter att utöva påtryckningar på Maduros regering för att genomföra demokratiska reformer och respektera mänskliga rättigheter. Men utan en verklig politisk vilja från regimens sida eller ökad press inifrån landet, förblir utsikterna för en betydande förändring osäkra.