Örebropartiet långt ifrån en riksdagsplats medan rösträkningen fortsätter

Drygt 60 procent av valdistrikten i Örebro län är räknade, och hittills ser vägen till riksdagen brant ut för Örebropartiet. Partiledaren Markus Allard behöver tolv procent av rösterna i länet för att ta sig in i riksdagen via den så kallade bakvägen. Men när 137 av länets 217 valdistrikt var sammanräknade hamnade kategorin ”övriga partier” på 5,2 procent. I den kategorin döljer sig flera småpartier, och först när den slutliga räkningen är klar framgår hur stor andel som egentligen tillfaller Örebropartiet.

Det svenska valsystemet bygger på en kombination av fasta mandat och utjämningsmandat. Av riksdagens 349 platser fördelas 310 direkt mellan valkretsarna, medan 39 är utjämningsmandat som korrigerar skillnader mellan röster och mandat på nationell nivå. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs normalt fyra procent av rösterna i hela landet. Men det finns en andra väg: tolvprocentsregeln. Ett parti som inte når fyra procent nationellt kan ändå delta i fördelningen av de fasta mandaten i en enskild valkrets, om partiet får minst tolv procent av rösterna där. Regeln infördes för att stärka den regionala representationen och har kommit att kallas för bakvägen in i riksdagen.

Örebro län är en av de valkretsar där den vägen skulle kunna bli verklighet. Länet består av tolv kommuner, från Örebro och Karlskoga i de södra delarna till Lindesberg och Ljusnarsberg i norr, och har en politisk struktur som skiljer sig från storstadsregionernas. Socialdemokraterna har historiskt dominerat, men de senaste decennierna har flera mindre partier med lokal förankring etablerat sig i kommunfullmäktige. Örebropartiet är ett av dem, med Markus Allard som ledare. Partier av det slaget engagerar väljare på lokal nivå, men att ta steget från kommunfullmäktige till riksdagen kräver en exceptionellt stark insats i en enda valkrets.

De 5,2 procent som ”övriga partier” har fått i de räknade distrikten är en samlingspost. Utöver Örebropartiet ryms där andra småpartier som ställer upp i riksdagsvalet utan att ha samma organisatoriska styrka som de etablerade partierna. Det innebär att valnattsresultatet inte ger en fullständig bild av läget för de mindre partierna. Det är därmed inte möjligt att dra slutsatsen att Örebropartiet har fått 5,2 procent av rösterna. Den faktiska siffran blir känd först i den slutliga sammanräkningen, då Valmyndigheten bryter ner ”övriga partier” i enskilda partier.

De valdistrikt som återstår att räkna kan komma att förändra bilden något. I kvarvarande distrikt, i hög grad landsbygdsområden, är valdeltagandet traditionellt lägre och lokala partier har ibland starkare stöd. Samtidigt omfattar de återstående distrikten en betydande andel av rösterna, vilket innebär att den slutliga fördelningen kan skilja sig från valnattsresultatet. Men för att nå tolvprocentsspärren skulle Örebropartiet behöva en mycket stor andel av de återstående rösterna – en utveckling som ingenting i de hittills redovisade siffrorna tyder på.

Valprocessen i Sverige bygger på noggrannhet. Den preliminära sammanräkningen på valnatten skiljer sig från den slutliga, som genomförs under dagarna efter valet. Först då granskas samtliga röstsedlar, eventuella fel rättas till och den exakta fördelningen mellan partierna fastställs. Den preliminära räkningen ska därför betraktas som en ögonblicksbild, inte som ett definitivt besked. För små partier är varje röst avgörande – några tiondels procentenheter kan vara skillnaden mellan att räknas som ett riksdagsparti och att förbli en parentes i valhistorien.

Den historiska erfarenheten visar att tolvprocentsregeln sällan har fått avgörande betydelse. Sedan utjämningsmandaten infördes på 1970-talet har få partier tagit sig in i riksdagen enbart via den vägen; de flesta har i stället passerat fyraprocentsspärren nationellt. Regeln finns ändå kvar som en påminnelse om att valsystemet vill säkra regional representation. För Örebropartiet framstår den som den enda realistiska vägen till riksdagen.

När de sista distrikten i Örebro län nu räknas återstår det att se om Markus Allard och hans parti kan närma sig den nivå som krävs. Mycket talar för att partiet även denna gång hamnar utanför riksdagen. Men den slutliga räkningen får sista ordet – och i valsammanhang har oväntade vändningar skett förr.