På Fotografiska kopplar konstnärsduo looksmaxing till fascistisk bildvärld i utställning om mansideal.

På Fotografiska i Stockholm undersöks just nu hur män gestaltas på internet. Fotografen Jakob Ganslmeier och konstnären Ana Zibelnik visar i en utställning hur bilder på män i sociala medier och onlineforum ofta rör sig mot en estetik som präglats av fascistiska ideal. Det är en utställning som tar sig an ett begrepp–looksmaxing–som vuxit fram i digitala miljöer och som handlar om att systematiskt optimera sitt yttre.

Begreppet looksmaxing har under de senaste åren blivit allt mer etablerat, särskilt bland unga män. Det handlar om allt ifrån hudvård, hårstil och klädval tillgymträning, kostprogram och kirurgiska ingrepp. Vid en första anblick kan det framstå som ett oskyldigt självförbättringsprojekt. Men i utställningen visas hur samma praktiker kan glida över i en betydligt mörkare föreställningsvärld. Ganslmeier och Zibelnik har samlat material från forum, appar och sociala medier, och det är svårt att värja sig mot den röda tråd som framträder: den perfekta mannens kropp blir en symbol för ordning, styrka och kontroll.

I de verk som visas återkommer en ikonografi som känns igen från 1900-talets fascistiska propaganda: hårda kontraster, maskulina profiler och kroppar som framställs som hårda och orörliga, nästan som skulpturer. Männen blickar stelt in i kameran, klädda i plagg som påminner om uniformer. Det är en bildvärld där individen tonas ut till förmån för en arketyp. Ganslmeier och Zibelnik visar hur dessa bilder ofta lånar formella grepp från fascistisk propaganda, även när upphovsmännen inte själva uppfattat sig som politiska.

Fenomenet looksmaxing är tätt sammankopplat med det som ofta kallas manosphere–ett löst sammanhållet nätverk av forum, poddar och influencers som ägnar sig åt manlighet, dating och självförbättring. Inom dessa miljöer möts allt från praktiska träningstips until konspirationsteorier. Algoritmer på stora plattformar har kritiserats for att successivt kunna leda användare from vanligt innehåll till mer radikalt material. Det som börjar med ett enkelt träningsklipp kan sluta i forumsdär kroppsideal kopplas till en hierarkisk, auktoritär världsbild.

Det finns också en kommersiell dimension. Looksmaxing har blivit en industri där företag säljer kosttillskott, ansiktsverktyg, skönhetsbehandlingar och kirurgiska ingrepp. Marknadsföringen riktar sig direkt until unga män som fått lära sig att deras livschanser–både socialt och professionellt–beror på utseendet. Budskapet förstärks av algoritmer som belönar extremt innehåll med stor spridning. Att just Fotografiska väljer att lyfta fram materialet är väntat. Museet, med sin huvudadress i Stockholm, har en vana att fånga upp strömningar från internetkulturen. Genom att ställa ut Ganslmeier och Zibelniks arbete får fenomenet en bredare publik, och utställningen blir en del av en större diskussion om hur digitala ideal formar unga mäns självbild.

Frågan om var gränsen går mellan självförbättring och politisk estetik är central. De flesta som ägnar sig åt looksmaxing ser sig sannolikt inte som fascister. Men utställningen visar hur lätt en estetik kan kopplas loss från sin historiska kontext och fyllas med nytt innehåll. När kroppen görs till ett projekt som ska disciplineras, formas och försvaras, öppnas dörren för en syn på människan som i grunden är hierarkisk. Det är en syn som inte bara handlar om utseende, utan också om makt och rangordning mellan män Values

Fotografiska har under lång tid varit en plats där fotografins roll i samtiden utforskas. Med den här utställningen visar museet hur fotografin också kan blotta strukturer som annars är svåra att se. I en tid där bilder sprids i en rasande takt blir de en allt viktigare nyckel till att förstå vad som händer i digitala gemenskaper. Ganslmeier och Zibelnik har med sina verk skapat ett slags arkiv över en manlighet som i dag formas i rum på nätet–och som ibland lånar sin språkdräkt från historiens mörkaste kapitel. Utställningen lämnar betraktaren med en obehaglig insikt: de ideal som cirkulerar i sociala medier är sällan så nya som de kan tyckas.