Polisen lägger ner utredningen om hot mot Håkan Mild

Åklagare lägger ner förundersökning mot supportrar – pekar på brister i lagstiftningen

Efter ett möte med supportergruppen Wisemen valde IFK Göteborg i somras att göra en polisanmälan. Tre personer delgavs misstanke om olaga hot, en händelse som skakade fotbollsklubben och väckte frågor om relationen mellan supportrar och föreningsledning.

Nu har åklagare Mats Ihlbom beslutat att lägga ner förundersökningen, något som blev offentligt under fredagen. Enligt åklagaren går det inte att bevisa brott i detta fall, men han menar samtidigt att det finns tydliga brister i nuvarande lagstiftning.

”Efter att ha gått igenom utredningen och den aktuella lagstiftningen kan jag konstatera att det kan finnas anledning för lagstiftaren att se över de lagar som relaterar till potentiell påverkan på personer som arbetar i ideella föreningar eller, för den delen, lagar som skyddar alla människor som arbetar med ideell verksamhet,” säger Ihlbom till Göteborgs-Posten.

Beslutet kommer i en turbulent tid för IFK Göteborg. Tidigare i veckan meddelade Håkan Mild att han kommer att avgå som klubbdirektör efter säsongens slut. Även om han inte uttryckligen kopplat sin avgång till händelserna kring supportergruppens agerande, har spekulationer om samband förekommit i fotbollskretsar.

Relationen mellan fotbollsklubbar och supportergrupper har under senare år blivit alltmer komplex i Sverige. Många klubbar balanserar mellan att upprätthålla en positiv relation med sina mest engagerade supportrar samtidigt som de måste sätta gränser för inflytande och påtryckningar.

Supportergruppen Wisemen har länge varit en inflytelserik gruppering kring IFK Göteborg. Likt flera andra så kallade ultras-grupperingar i svensk fotboll har de skapat atmosfär på läktarna men också ibland hamnat i konflikter med klubbledningar kring frågor om makt och inflytande.

Det som gör åklagarens uttalande särskilt intressant är att det pekar på en juridisk gråzon. Personer i ideella föreningar, som fotbollsklubbar, kan vara särskilt utsatta eftersom de ofta befinner sig i en position där deras arbete delvis styrs av känslomässiga band till föreningen och dess supportrar, vilket kan skapa särskilda påtryckningssituationer.

Svensk idrottsrörelse bygger på demokratiska principer där medlemmar väljer sina företrädare, men i praktiken har den professionalisering som skett inom främst elitidrotten skapat nya maktstrukturer. Klubbdirektörer, sportchefer och andra ledare ska både tillfredsställa medlemsdemokratin och hantera kommersiella intressen, samtidigt som passionerade supportrar har förväntningar på resultat och identitet.

Fotbollsförbundet har under flera år arbetat med att förbättra dialogen mellan klubbar och supportrar genom SLO-funktioner (Supporter Liaison Officer), men konflikter uppstår fortfarande regelbundet i flera klubbar.

För IFK Göteborg blir nedläggningen av förundersökningen ett slags avslut på en besvärlig period, men åklagarens kommentarer öppnar samtidigt för en bredare diskussion om hur personer i ideella föreningar ska skyddas från otillbörlig påverkan.

Det återstår att se om lagstiftaren tar till sig åklagarens synpunkter och initierar en översyn av lagstiftningen. Under tiden står svensk fotboll inför fortsatta utmaningar i att balansera passion och ordning, demokratiskt inflytande och professionell ledning.

För IFK Göteborg blir nu nästa steg att utse en efterträdare till Håkan Mild som klubbdirektör, en process som sannolikt kommer att följas noggrant av såväl media som supportrar. Klubben, som är en av Sveriges mest framgångsrika, har de senaste åren kämpat för att återfå sin forna storhet på planen, och internt lugn och stabilitet ses som viktiga förutsättningar för att lyckas med detta.