Pro-ryskt trollnätverk sprider falska uppgifter om svenska valet och Kristersson.

På tisdagen publicerades sju förfalskade videor på X från lika många konton inom loppet av en timme. De falska inläggen, som ser ut att komma från såväl svenska som utländska medier som SVT, DN och Der Spiegel, innehåller falska korruptionsanklagelser och lögner om det svenska valet. Enligt den ryska oppositionsgruppen Antibot4navalny kan videorna kopplas till den rysktrogna påverkansoperationen ”Matryoshka”, uppkallad efter den ryska trädockan.

Säkerhetsexperter har under flera år varnat för att Ryssland systematiskt använder desinformation för att underminera förtroendet för demokratiska institutioner i väst. Den här typen av kampanjer har intensifierats sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. De förfalskade videorna sprids ofta genom automatiserade konton som koordineras för att skapa intryck av att informationen kommer från flera oberoende källor. Genom att publicera innehållet inom kort tid från många konton försöker avsändarna maximera spridningen innan plattformar hinner reagera.

Det är inte första gången som Matryoshka-kampanjen uppmärksammats i Sverige. Tidigare i år avslöjades liknande försök att sprida desinformation via falska nyhetssajter och sociala medier. Mönstret är välkänt: aktörer skapar konton som härmar etablerade mediers utseende och varumärke för att öka trovärdigheten. Innehållet är ofta konstruerat för att skapa splittring, minska förtroendet för valprocesser och förstärka polarisering i samhället.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade händelsen i en intervju med SVT. Han underströk att liknande kampanjer förekommer över hela Europa och att Ryssland riktar in sig på länder som stödjer Ukraina. ”Vi ser den här typen av saker överallt i Europa. Ryssarna riktar in sig på länder som stödjer Ukraina”, sade Kristersson med hänvisning till den senaste vågen av desinformation.

Att just Sverige drabbas är ingen slump. Sverige är en av de länder som både militärt och humanitärt stöttat Ukraina mest, räknat per invånare, och har en aktiv roll i Nato-samarbetet. Landet har också ett högt digitaliserat samhälle med stor användning av sociala medier och nyhetsplattformar, vilket gör spridningsvägarna för desinformation breda. Samtidigt har svenska myndigheter, däribland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länge varnat för att Ryssland ser Sverige som ett högt prioriterat mål för påverkansoperationer.

Det faktum att inläggen publicerades under en valperiod är särskilt alarmerande. Även om det svenska riksdagsvalet ägde rum i september 2022 och nästa ordinarie val är planerat till 2026, genomfördes flera lokala och regionala val under förra året. Desinformationskampanjer av det här slaget syftar inte alltid till att ändra valresultat, utan kan också handla om att minska valdeltagandet eller skapa osäkerhet kring trovärdigheten i valprocessen över tid.

Fenomenet med förfalskade medieinlägg är en del av en bredare trend där teknikerna ständigt förfinas. Tidigare rörde det sig ofta om textbaserade falska citat och manipulerade bilder. I dag kan avancerade AI-verktyg användas för att skapa videor som ser autentiska ut, med kända ansikten och röster. Det här försvårar arbetet för både plattformar, journalister och allmänheten att urskilja vad som är äkta. Den här gången verkar det dock röra sig om enklare förfalskningar, men spridningstakten och koordineringen har ändå varit effektiv.

Samtidigt som kampanjen kritiseras från flera håll har den också lett till ökad uppmärksamhet kring mediekompetens och källkritik. Flera organisationer och myndigheter har på senare år trappat upp arbetet med att utbilda allmänheten i att identifiera desinformation. Det handlar om allt från att granska avsändare och domäner till att vara uppmärksam på språkliga och visuella avvikelser. I samband med årets upptäckta kampanjer har bland annat flera kommuner och regioner informerat sina invånare om vad de ska vara observanta på.

För medierna innebär utvecklingen en utmaning. Public service-bolag som SVT och tidningar som Dagens Nyheter tvingas ständigt hantera att deras varumärken används i sammanhang de inte kontrollerar. Det har lett till att flera redaktioner skapat rutiner för att snabbt flagga för falska inlägg och informera allmänheten. Samtidigt efterfrågas hårdare tag från plattformarna själva, som X, där automatiska konton ofta hinner sprida innehåll innan det rapporteras och tas bort.

Även om skadorna av den enskilda kampanjen i tisdags kan te sig begränsade, visar den ändå på ett allvarligt mönster. De ryskstödda påverkansoperationerna bedöms bli allt mer sofistikerade och svårare att upptäcka. Att svenska myndigheter nu följer utvecklingen noggrant och att statsministern offentligt uppmärksammat frågan skickar en signal om att hotet tas på allvar. Samtidigt är det en påminnelse om att desinformation inte bara är ett digitalt problem – det är ett hot mot förtroendet för hela samhällsstrukturen.