Michael Winiarski: Putins attack mot krigsmotståndarna avslöjar hans oro

Rysslands högsta domstol har utestängt det liberala partiet Jabloko från parlamentsvalet som är planerat till den 18–20 september. Beslutet innebär att det enda lagligt registrerade partiet som öppet motsätter sig kriget i Ukraina inte får delta i valet till duman.

Jabloko, som grundades 1993 och är ett av Rysslands äldsta oppositionspartier, fick 1,3 procent av rösterna i det senaste dumavalet. Partiet har aldrig lyckats nå femprocentsspärren under de senaste decennierna, och dess väljarstöd har stadigt minskat från drygt 7 procent i valet 1993 till mellan 1 och 2 procent i dag. Enligt uppgifter från den ryske författaren Michail Zygar, som är väl insatt i Kremls beslutsprocesser, fattades beslutet om att blockera Jabloko på order av president Vladimir Putin personligen.

Den formella motiveringen från domstolen bygger på en anmälan från det Kremltrogna partiet Rodina, som hävdade att Jabloko tagit emot utländska bidrag. Den aktuella summan uppges vara motsvarande cirka 2 000 svenska kronor, och några bevis för att någon överföring faktiskt skett har inte presenterats. Jablokos ordförande Nikolaj Rybakov beskrev beslutet som ”ett vanhelgande av rättssystemet”.

Analytiker ser utestängningen som ett tecken på att Kreml inte vågar tillåta någon form av öppen kritik mot kriget i ett läge där det folkliga stödet för invasionen tycks avta. Även om tillförlitliga opinionsmätningar saknas i Ryssland, finns flera indikationer på att entusiasmen svalnat. Krigets kostnader har blivit alltmer påtagliga, med uppskattningsvis över en miljon döda och skadade ryska soldater. Ukrainas drönarattacker har dessutom gjort att kriget börjat kännas av även i storstäder som Moskva och Sankt Petersburg, inte bara i provinserna.

Valet är det första sedan den storskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Putin har under sina år vid makten gradvis monterat ned oppositionen. De flesta oppositionspolitiker har antingen tystats, drivits i landsflykt, fängslats eller, i fallet med Boris Nemtsov och Aleksej Navalnyj, mördats. Trots detta försöker regimen upprätthålla en fasad av demokratisk legitimitet genom att genomföra val med jämna mellanrum.

För många ryssar som vill uttrycka missnöje med kriget har en röst på Jabloko varit ett av få lagliga sätt att protestera. Resonemanget inom Kreml tros ha varit att även ett måttligt stöd för partiet skulle kunna undergräva den bild av brett folkligt stöd för kriget som statskontrollerade medier målar upp.

En vecka efter Jablokos utestängning kom ytterligare ett slag mot oppositionen. Lev Sjlosberg, vice ordförande i Jabloko och regionalpolitiker i Pskov, dömdes till elva års fängelse. Hans brott: att ha ”misskrediterat” och spridit ”falsk information” om den ryska armén. Bakgrunden är att Sjlosberg dagen efter invasionen, den 25 februari 2022, delade en bild på sociala medier från den brittiska tidningen Daily Mirrors förstasida. Bilden föreställde Putin tillsammans med en nedblodad ukrainsk kvinna med texten: ”Hennes blod, hans händer”.

Den ryske journalisten Andrej Kolesnikov, som bland annat är verksam vid tidningen Novaja Gazeta, har jämfört domen med förföljelserna av dissidenter under Leonid Brezjnevs tid på 1960- och 1970-talen. Då dömdes ledande oliktänkande till fyra till sju års fångläger eller förvisning till Sibirien, påfallande kortare straff än vad som nu utdöms i Putins Ryssland. Kolesnikov menar att de nuvarande straffsatserna snarare öppnar för repression i en klass som påminner om Stalintiden.

Trots det dystra läget finns vissa tecken på motstånd. När beslutet om Jablokos utestängning blev känt gick unga demonstranter ut på Moskvas gator, något som var ovanligt under senare år. Kolesnikov noterade att en ny generation, som var tretton år vid invasionen, nu närmar sig värnpliktsåldern med insikten om att framtidsutsikterna i Ryssland är begränsade. För en kort tid hade dessa unga en laglig möjlighet att uttrycka sin åsikt genom att rösta på Jabloko – en möjlighet som nu tagits bort.

Jabloko, vars namn är en förkortning av grundarnas efternamn – Grigorij Javlinskij, Jurij Boldyrev och Vladimir Lukin – har alltid varit i opposition mot såväl Boris Jeltsin som Vladimir Putin. Partiet beskriver sig som socialliberalt och har starkast stöd bland storstadsväljare med högre utbildning. Javlinskij anses fortfarande ha ett stort informellt inflytande över partiet, även om Nikolaj Rybakov varit ordförande sedan 2019.