Regeringens filmutredning från förra året innehöll flera förslag som kan komma att förändra den svenska filmmarknaden markant, men trots detta är kulturministern fortfarande försiktig med att uttala sig om specifika detaljer.

Utredningen, som presenterades som ett led i regeringens arbete för att stärka svensk filmproduktion, fokuserade på två huvudsakliga åtgärder: sänkt moms på biobiljetter och skapandet av en ny filmfond för att stödja inhemsk produktion.

Den föreslagna sänkningen av momsen på biobiljetter skulle potentiellt kunna göra biobesök mer tillgängliga för allmänheten, något som skulle vara välkommet i en tid då biograferna kämpar för att locka tillbaka publiken efter pandemin. Svenska biografer har under de senaste åren upplevt en strukturell nedgång i besöksantal, en trend som förvärrades drastiskt under covid-19-restriktionerna.

Den nya filmfonden, som är tänkt att ersätta eller komplettera nuvarande stödstrukturer, skulle enligt förslaget delvis finansieras genom avgifter från streamingtjänster som är aktiva på den svenska marknaden. Detta skulle innebära att internationella jättar som Netflix, HBO Max, Disney+ och Amazon Prime Video skulle bidra ekonomiskt till den svenska filmproduktionen.

Modellen med att låta streamingtjänster bidra till nationell filmproduktion är inte ny i ett europeiskt sammanhang. Länder som Frankrike och Italien har redan infört liknande system, där en viss procent av streamingtjänsternas omsättning går till nationella filmfonder.

Kulturministern är dock återhållsam med att bekräfta om dessa specifika förslag kommer att ingå i den kommande propositionen.

”Generellt när det gäller filmutredningen hoppas regeringen och jag att vi ska kunna lägga fram en proposition till riksdagen innan valet”, säger kulturministern till Sveriges Radio.

Denna försiktiga hållning kan tolkas på flera sätt. Dels kan den spegla en pågående förhandlingsprocess inom regeringen och med potentiella samarbetspartier, dels kan den tyda på att vissa av förslagen möter motstånd från olika aktörer på marknaden.

Streamingtjänsterna har redan uttryckt viss oro över avgiftssystemet. Företrädare för dessa tjänster menar att de redan bidrar till den svenska film- och tv-produktionen genom direkta investeringar i svenska originalproduktioner. Ett nytt avgiftssystem skulle enligt dem kunna leda till minskade direktinvesteringar i svenska produktioner.

Biografkedjan SF Bio och andra aktörer i biobranschen har däremot varit positiva till förslaget om sänkt moms, som de menar skulle stärka deras konkurrenskraft gentemot streamingtjänsterna. Sveriges biografer har under lång tid argumenterat för att momsreglerna bör vara likvärdiga för alla typer av filmvisning.

Svenska Filminstitutet, som idag ansvarar för det statliga filmstödet, har välkomnat utredningens förslag om en ny filmfond men har också påpekat att övergången till ett nytt system måste ske utan avbrott i stödet till pågående och planerade produktioner.

Frågan om filmstöd är inte bara kulturpolitiskt viktig utan även näringspolitiskt betydelsefull. Den svenska filmindustrin sysselsätter tusentals personer och genererar betydande exportintäkter. Under de senaste åren har även den internationella produktionen i Sverige ökat, delvis tack vare systemet med produktionsincitament som infördes 2022.

Om regeringen lyckas lägga fram en proposition före valet återstår att se. Med tanke på de många olika intressena som berörs och de komplexa frågorna kring finansiering och struktur, är det inte förvånande att processen tar tid.

Oavsett utfallet kommer den kommande filmpropositionen att ha stor betydelse för svensk films framtid i en tid då konsumtionsmönster, finansieringsmodeller och produktionsförutsättningar genomgår stora förändringar.