Rekryteringsannonser för brottslighet på sociala medier ska tas bort inom en timme

I de sociala mediernas skugga har kriminella gäng funnit nya vägar att rekrytera yngre medlemmar, en utveckling som nu gör att justitieministern tar till krafttag mot nätplattformarnas bristande samarbetsvilja.

I en debattartikel publicerad i Expressen riktar justitieminister Gunnar Strömmer (M), tillsammans med företrädare för övriga Tidöpartier, skarp kritik mot sociala medieföretag som inte bistår polisen i tillräcklig utsträckning i kampen mot gängrekrytering online.

”Vissa av de företag som tillhandahåller dessa nätplattformar gör sitt yttersta och försöker hjälpa polisen. Andra gör det inte,” skriver de i artikeln och belyser därmed en problematik som länge diskuterats i rättsvårdande kretsar.

Som svar på situationen skickar Justitiedepartementet nu ut en ny lagrådsremiss på remiss. Det konkreta förslaget innebär att polisen ska kunna beordra sociala medieplattformar att ta bort rekryteringsinnehåll så snabbt som möjligt, och senast inom en timme från anmodan.

”Det handlar helt enkelt om att polisen ska kunna ta ned gängrekryteringsannonser på samma sätt som de idag kan göra gällande terrorinnehåll,” förklarar artikelförfattarna.

Tidigare har det funnits frågetecken kring huruvida sådana befogenheter för polisen står i konflikt med EU:s regelverk. Justitiedepartementet har nu utrett frågan grundligt och bedömer att det inte föreligger några juridiska hinder för den föreslagna lagstiftningen, vilket öppnar dörren för ett snabbare genomförande.

Den alarmerande utvecklingen speglas i statistiken. Förra året var fler än 50 barn under 15 år involverade i så kallade bevistalan, juridiska förfaranden som rör mord eller mordförsök. Majoriteten av dessa barn var endast 13 eller 14 år gamla, framgår det av debattartikeln. Detta visar på en oroväckande trend där allt yngre individer dras in i grovt våld, ofta genom just rekrytering via sociala medier.

Justitiedepartementets arbete stannar dock inte vid den nya lagrådsremissen. Flera andra lagförslag är under utveckling för att stävja gängens möjligheter att rekrytera unga till allvarliga våldsbrott.

Ett exempel är den pågående översynen av den så kallade rekryteringslagen. I dagsläget finns en undantagsregel som innebär att unga som rekryterar andra unga inte alltid kan straffas om ålderskillnaden är liten. En skärpning av denna bestämmelse övervägs nu, vilket skulle kunna täppa till ett kryphål som gängen utnyttjar.

Dessutom undersöks möjligheten till straffskärpningar för dem som rekryterar barn till brottslig verksamhet. Detta skulle markera en tydligare gräns från samhällets sida och potentiellt avskräcka vuxna från att utnyttja minderåriga i kriminella sammanhang.

Förslaget om snabbare nedtagning av rekryteringsinnehåll online representerar ett nytt kapitel i myndigheternas strategi mot gängkriminalitet, där fokus allt mer riktas mot de digitala arenor där unga människor vistas. Genom att begränsa gängens rekryteringsmöjligheter på sociala medier hoppas man kunna bryta nyrekryteringen till kriminella nätverk i ett tidigare skede.

Samarbetet med teknikföretagen framstår som en nyckelfaktor i detta arbete. Medan vissa plattformar redan idag är behjälpliga i polisens arbete, finns uppenbarligen andra aktörer som enligt justitieministern inte tar sitt ansvar, något som den föreslagna lagstiftningen avser att åtgärda.

Tidöpartiernas gemensamma kraftsamling i frågan signalerar att gängkriminalitet och särskilt rekrytering av minderåriga fortsätter vara en prioriterad fråga för regeringen och dess samarbetspartners, en inriktning som sannolikt kommer att prägla rättspolitiken under kommande år.