Representanthuset väntas rösta om riksrättsåtal mot försvarsminister Pete Hegseth.

En republikansk kongressledamot har väckt ett formellt initiativ för att ställa USA:s försvarsminister Pete Hegseth inför riksrätt. Förslaget presenterades av Thomas Massie, som representerar Kentucky i representanthuset, och rapporteras av The Hill. Massie anklagar Hegseth för att ha inlett ett krig utan kongressens godkännande, vilket enligt honom strider mot USA:s grundlag.

Massie är en libertarian och en av de republikaner som oftast utmanat president Donald Trump. Han har tidigare röstat emot stora försvarsanslag och varit skeptisk till USA:s militära insatser utomlands. Hans initiativ mot Hegseth kommer därför inte helt oväntat. Redan i samband med de senaste veckornas militära operationer i Jemen kritiserade han administrationen för att kringgå kongressen.

Det är framför allt de omfattande flyganfallen mot huthirörelsen i Jemen som ligger bakom anklagelsen. USA har under våren genomfört flera vågor av attacker mot mål i Jemen, med hänvisning till att huthirörelsen hotar internationell sjöfart i Röda havet. Massie menar att insatserna utgör krigshandlingar som kräver kongressens godkännande enligt den så kallade War Powers Resolution, en lag som begränsar presidentens rätt att använda militärt våld utan kongressens mandat.

Representanthuset väntas rösta om Massies initiativ inom de närmaste dagarna. Om en majoritet stöder åtalet går ärendet vidare till senaten, där en två tredjedels majoritet krävs för att Hegseth ska avsättas. Republikanerna har majoritet i båda kamrarna, och ett fällande beslut framstår därför som osannolikt. Ändå kan omröstningen få politisk betydelse.

Att en minister ställs inför riksrätt är mycket ovanligt i USA. Under modern tid har ingen försvarsminister prövats av representanthuset. Det närmaste exemplet är krigsministern William Belknap, som åtalades för korruption 1876 och friades i senaten. Att initiativet nu kommer från en republikan mot en minister i den egna administrationen gör situationen extra anmärkningsvärd.

Massie har under hela sin tid i kongressen framstått som en självständig och ibland svårplacerad röst. Han har ofta motiverat sina utspel med konstitutionella argument och har gått emot både partiledningen och Vita huset i flera viktiga frågor. För honom handlar frågan om Hegseth inte bara om Jemen, utan i grunden om maktbalansen mellan presidenten och folkets representanter.

Krigsmakten är en ständigt återkommande stridsfråga i Washington. Både demokratiska och republikanska presidenter har genom åren inlett militära operationer utan formellt kongressgodkännande, från Vietnam till Libyen under Obama. Kongressen har ofta protesterat, men sällan gått så långt som att inleda en riksrättsprocess.

Hegseth själv har varit en omstridd figur sedan han nominerades. Han är en före detta tv-profil och major i nationalgardet, med tjänstgöring i Irak och Afghanistan. Hans utnämning gick igenom i senaten med minsta möjliga marginal efter att vicepresidenten fått lägga utslagsrösten. Kritiker har ifrågasatt hans erfarenhet av högre chefsposter, medan anhängare beskrivit honom som en tydlig förkämpe för en offensivare försvarspolitik.

De militära insatserna i Jemen har konsekvenser långt utanför USA:s gränser. Genom Bab el-Mandeb-sundet passerar en stor del av världens olje- och godstransporter, och huthirörelsens attacker har under flera år tvingat rederier att välja betydligt längre rutter runt Afrika. En fortsatt eskalering i regionen kan få direkta effekter på råvarupriser, leveranskedjor och den globala ekonomin.

The Hill uppger att omröstningen i representanthuset väntas inom kort. Hur den slutar är svårt att förutse. Många republikaner vill undvika att försvaga en av Trumps viktigaste ministrar, men det finns också en växande grupp som anser att kongressen måste återta sitt inflytande över utrikespolitiken. Oavsett utgången har Massie med sitt initiativ lyft fram en konstitutionell fråga som sannolikt kommer att följa administrationen under lång tid.