SBAB: Riksbanken höjer styrräntan i december – och sedan igen i februari

SBAB reviderar sin prognos och väntar sig inte längre en räntehöjning från Riksbanken i november. Orsaken är att inflationen i augusti kom in oväntat lågt. Det framgår av ett pressmeddelande från det statliga bolåneinstitutet.

”På grund av det oväntat låga utfallet för inflationen i augusti har vi därför skjutit upp den första höjningen av styrräntan”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Den nya prognosen innebär att Riksbanken väntas avvakta något längre innan styrräntan höjs. Men enligt SBAB kommer inflationen att stiga framöver. När räntehöjningarna väl kommer, väntas rörliga bolåneräntor öka med 0,5 procentenheter fram till början av nästa år. Även längre bundna bolåneräntor väntas stiga med nästan lika mycket. För många hushåll handlar det alltså inte om ifall kostnaderna ökar, utan snarare när.

SBAB pekar samtidigt på att osäkerheten i de ekonomiska prognoserna är ovanligt stor. Såväl BNP-utvecklingen, inflationen som ränteläget påverkas av det geopolitiska läget i omvärlden. Den svenska regeringsbildningen gör det inte lättare att sia om framtiden.

”Den svåra regeringsbildningen adderar ytterligare en liten osäkerhet”, säger Robert Boije.

Trots oron räknar SBAB med att bostadspriserna i Sverige ökar med cirka 4 procent i år. BNP-tillväxten bedöms bli 2,5 procent i år och 2,6 procent nästa år. Det är siffror som visar att svensk ekonomi fortsätter att växa, men att utvecklingen kan bli ojämn under perioder.

Riksbanken har under flera år haft ett mycket lågt ränteläge för att pressa upp inflationen mot målet på 2 procent. Den senaste tidens inflationssiffror har emellertid kommit in lägre än väntat, vilket gett centralbanken utrymme att vänta med förändringar. Samtidigt är risken att strama åt för tidigt påtaglig, inte minst mot bakgrund av den internationella oron. Det är en balansgång som nu blivit ännu svårare, menar flera bedömare.

För svenska hushåll är Riksbankens räntebeslut av stor betydelse. Sverige är ett av de länder i Europa där hushållens skuldsättning är hög i förhållande till inkomsterna, och en stor andel av bolånen har rörlig ränta eller kort bindningstid. Det gör att ändringar i styrräntan snabbt får genomslag i privatekonomin. En höjning med 0,5 procentenheter kan innebära betydligt högre månadskostnader för den som har ett stort bolån.

SBAB, som ägs av svenska staten, är en av de större aktörerna på den svenska bolånemarknaden. Bankens prognoser följs noga av både hushåll och marknadsaktörer, och uttalanden från bankens chefsekonom väger tungt i den ekonomiska debatten. När SBAB flyttar fram sina ränteförväntningar skickar det också signaler om hur bankerna ser på den framtida ränteutvecklingen.

En uppskjuten räntehöjning kan i närtid ge ett visst stöd åt bostadsmarknaden, eftersom hushållens köpkraft inte minskar lika snabbt som befarat. Men den samlade bilden från SBAB är att räntorna är på väg upp, och att hushåll som planerar att binda sina bolån eller köpa bostad bör vara beredda på högre kostnader. Banken framhåller att de ekonomiska prognoserna just nu är ovanligt svåra att göra, både på grund av det internationella läget och den svenska politiska situationen.

För svensk del är bostadsmarknaden en viktig del av konjunkturen. Prisökningar på bostäder har under lång tid bidragit till hushållens konsumtion, men också till en hög skuldsättning. En ränteuppgång kan därför få större återverkningar i Sverige än i många andra länder. SBAB:s prognos speglar en ekonomi där inflationen så småningom tar fart, men där tidpunkten för Riksbankens första åtstramning fortfarande är oviss.

Det är med andra ord ett läge där både bolånetagare och aktörer på bostadsmarknaden måste förhålla sig till flera möjliga utvecklingar. Det viktigaste beskedet från SBAB är tydligt: räntorna kommer inte att ligga kvar på nuvarande nivå för evigt. Frågan är när förändringen kommer, inte om.