I södra Småland har ytterligare ett allvarligt vargangrepp ägt rum under helgen. Sex får har bekräftats döda efter att ha blivit angripna av varg i Värnamo kommun, medan ytterligare nio djur fortfarande saknas. Händelsen inträffade natten till lördagen och har skapat stor oro bland traktens lantbrukare.
Lantbrukaren, som drabbats av angreppet, upptäckte tragedin tidigt på lördagsmorgonen när hen gick ut för att kontrollera djuren. De döda fåren uppvisade tydliga tecken på vargangrepp, något som senare bekräftades av länsstyrelsens besiktningsman som tillkallades till platsen.
”Detta är det tredje dokumenterade vargangreppet i Jönköpings län under den senaste månaden, vilket är oroväckande”, säger Maria Johansson från länsstyrelsens viltförvaltningsenhet. ”Vi förstår den oro som finns bland djurhållare i området och arbetar nu med att erbjuda stöd och rådgivning kring förebyggande åtgärder.”
Värnamo kommun har tidigare inte varit känd för att ha någon etablerad vargrevir, men under de senaste två åren har observationer av varg ökat markant. Enligt Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har antalet rapporterade vargangrepp på tamdjur ökat med cirka 30 procent i södra Sverige sedan 2020.
För den drabbade lantbrukaren innebär angreppet både emotionell och ekonomisk påfrestning. Förutom förlusten av de sex bekräftat döda fåren är oron stor för de nio saknade djuren.
”Man känner sig maktlös. Jag har investerat i stängsel enligt rekommendationer, men det räckte inte”, berättar lantbrukaren, som önskar vara anonym. ”Det handlar inte bara om ekonomiska förluster utan också om det lidande som djuren utsätts för.”
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i regionen har reagerat starkt på den senaste tidens utveckling. Enligt LRF:s regionala talesperson Anders Bengtsson har flera medlemmar övervägt att avveckla sin fårproduktion på grund av den ökade vargförekomsten.
”Det här är en trend som hotar både livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden. Betande får håller landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden”, säger Bengtsson. ”När lantbrukare slutar med djurhållning av rädsla för rovdjursangrepp påverkar det hela landsbygdens ekosystem.”
Länsstyrelsen har nu beslutat att intensifiera övervakningen i området. Kameror kommer att sättas upp på strategiska platser och spårningsinsatser genomförs för att kartlägga vargens rörelsemönster. Drabbade djurägare har rätt till ersättning för förluster orsakade av varg, men många menar att ersättningen inte täcker alla omkostnader och merarbete.
Svenska Rovdjursföreningen manar dock till besinning i debatten. Föreningens ordförande Maria Ljung påpekar att vargen är en naturlig del av den svenska faunan och att samexistens är möjlig med rätt förebyggande åtgärder.
”Det är viktigt att vi diskuterar detta nyanserat. Forskning visar att rätt utformade stängsel, vallhundar och andra förebyggande åtgärder kan minska risken för angrepp avsevärt”, säger Ljung.
Naturvårdsverkets senaste inventering uppskattar att det finns cirka 400 vargar i Sverige, fördelade på ungefär 40 familjegrupper. Myndigheten menar att populationen är livskraftig, men flera intresseorganisationer hävdar att vargen orsakar oproportionerligt stora problem för landsbygdens näringar.
Kommunalrådet i Värnamo, Stefan Andersson, ser med oro på utvecklingen och efterlyser tydligare riktlinjer från nationellt håll.
”Vi behöver en vargförvaltning som tar hänsyn till både naturvårdens intressen och landsbygdens näringar”, säger Andersson. ”Just nu upplever många av våra invånare att balansen inte finns där.”
Medan sökandet efter de nio saknade fåren fortsätter, har den drabbade gården nu fått hjälp med akuta skyddsåtgärder. Länsstyrelsen har bistått med så kallade lapptyg – flaggor på linor som ska skrämma bort vargen – och frivilliga från trakten har erbjudit sin hjälp med nattlig övervakning av återstående besättningar.
Händelsen i Värnamo är ett tydligt exempel på den pågående konflikten mellan rovdjursförvaltning och landsbygdens näringar – en debatt som knappast kommer att mattas av i den närmaste framtiden.














12 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Nyheter might help margins if metals stay firm.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.