Svensk i Nepal: Fortfarande i panik efter dödliga översvämningar

Katastrofen i Nepal har lämnat ett helt land i chock. De senaste officiella siffrorna visar att över 600 människor har bekräftats döda efter de häftiga översvämningarna som drabbade både Nepal och angränsande delar av Tibet, medan nästan 3 000 personer fortfarande saknas. Räddningspersonal kämpar nu i ett intensivt arbete mot klockan, men för varje dag som går minskar hoppet om att hitta överlevande i leran och bråten.

Björn Söderberg, en svensk social entreprenör som varit bosatt i landet i 25 år, beskriver stämningen som overklig. Han berättar att människor fortfarande är i ett tillstånd av djup chock och att desperationen växer i takt med att räddningsinsatserna fortsätter. Det tragiska är att allt färre människor hittas vid liv, och att nästan alla i de drabbade områdena känner någon som är försvunnen eller saknar en familjemedlem. Söderberg påpekar att de personliga tragedierna är otaliga, där många familjer har förlorat alla sina medlemmar utom en enda person.

Samtidigt som räddningsarbetet pågår har en ny och skrämmande oro väckts bland både experter och lokalbefolkning. En stor glaciärsjö har bildats ovanför dalgångarna efter att glaciären kollapsat, och farhågan är att denna nya sjö kan brista och orsaka ytterligare en förödande flodvåg. Söderberg vittnar om att rädslan nu är påtaglig bland invånarna, som ser hur glaciärerna smälter i allt snabbare takt och undrar om deras egna dalar kan vara nästa område som drabbas. Denna bakomliggande oro för ett nytt katastrofscenario gör situationen ännu mer pressad.

Även i huvudstaden Kathmandu, som ligger cirka 13 mil från katastrofområdet, är stämningen tung. Staden är inte direkt fysiskt drabbad, men den psykologiska påverkan är stor över hela landet. Många invånare i huvudstaden har svårt att koncentrera sig på sitt arbete, och samtalen kretsar ständigt kring förödelsen och de saknade. Söderberg beskriver hur hela samhället är känslomässigt berört och hur katastrofen präglar vardagen även för dem som inte befinner sig i de värst drabbade zonerna.

Söderbergs eget arbete har fått en ny och akut innebörd. Han driver ett företag som bygger hållbara och jordbävningssäkra bostäder i samarbete med lokala hjälporganisationer. Just nu är behoven enorma, och han understryker att det krävs snabba och omfattande hjälpinsatser. Tiotusentals människor har förlorat sina hem och befinner sig nu utan tak över huvudet, utan mat och utan rent dricksvatten. Han betonar att hjälpen måste komma fram omedelbart för att undvika en ytterligare humanitär kris.

Katastrofen är dessvärre en del av ett smärtsamt mönster för Nepal. Landet har en lång historia av naturkatastrofer, och många områden har ännu inte återhämtat sig fullt ut från den förödande jordbävningen 2015 som krävde tusentals liv. Redan förra året orsakade kraftiga monsunregn omfattande översvämningar i regionen. Söderberg påpekar att dessa återkommande katastrofer tenderar att glömmas bort av omvärlden när nyhetscykeln går vidare, men att de har en ackumulerad och förödande effekt på ett redan hårt pressat land. Det som oroar honom mest är att detta inte är en isolerad händelse, utan en del av en eskalerande trend som kräver långsiktiga lösningar och global uppmärksamhet, även när rubrikerna har flyttats vidare.