Svenska alpinstjärnor kritiserar planerna på årligt VM: ”Se vad som hände med hockey-VM”

Beslutet är fattat. De alpina världsmästerskapen ska avgöras varje år i framtiden. Det innebär att mästerskapet, som under lång tid arrangerats vartannat år, nu förändras i grunden. Internationella skidförbundet (FIS) har drivit igenom den nya linjen, men bland svenska stjärnor väcker den kritik och oro.

– Jag gillar inte det. Det ska vara speciellt att vinna ett VM-guld, säger OS-bronsmedaljören Anna Swenn Larsson.

Swenn Larsson har länge tillhört världseliten i alpin slalom och är en av Sveriges mest profilerade åkare. Hennes reaktion delas av många aktiva. Ett mästerskap som varit sällsynt och högtidligt riskerar att bli ett årligt rutinevenemang, menar kritikerna.

Bakgrunden till förändringen är i första hand kommersiell. FIS vill öka sportens globala intresse och skapa fler tillfällen där de största stjärnorna möts. För tv-bolag och sponsorer är ett årligt mästerskap enklare att sälja in än ett som bara återkommer vartannat år. Sändningsrättigheter och reklamintäkter blir med det nya formatet mer förutsägbara, och det är avgörande för ett förbund som vill stärka sin ställning på en allt tuffare sportmarknad.

Men det är just det som oroar utövarna. Alpina världscupen är redan en lång serie med tävlingar varje helg från senhösten till våren. Ett VM som läggs ovanpå den kalendern innebär ytterligare resor, mer press och mindre tid för återhämtning. Flera åkare har under de senaste säsongerna vittnat om ett allt tuffare program. Skador och utbrändhet har blivit en allt större del av verkligheten i en sport som aldrig stannar av.

För mästerskapets status kan det också få konsekvenser. Ett VM-guld har genom historien varit en av de mest åtråvärda titlarna inom alpin skidåkning. Det delas ut sällan och väger tungt i olympiska sammanhang. Om det inte längre är en ovanlig bedrift, menar kritikerna, minskar värdet av det som en gång var höjdpunkten på säsongen.

Frågan engagerar också arrangörer och förbund. Att genomföra ett alpint VM kräver enorma resurser. Backar, logistik, säkerhet, boende och sändningskapacitet måste vara på plats. Sverige arrangerade mästerskapet i Åre 2019 och visade att landet har kapacitet, men ett årligt arrangemang skulle ställa helt andra krav. Det gäller i synnerhet mindre skidnationer som redan i dag har svårt att konkurrera om mästerskapen.

Bakom FIS:s beslut finns också en vilja att förnya skidsporten. Förbundet har under senare år experimenterat med nya tävlingsformat, parallella starter och kortare banor för att göra sporten mer tv-vänlig. Ett årligt VM passar in i den strategin. Frågan är om det gynnar sporten i längden eller om det urholkar just det som gör mästerskapet unikt.

För svensk del har debatten blivit särskilt tydlig eftersom Sverige är en av de ledande nationerna inom alpin skidåkning. Landet har under flera decennier producerat världsåkare i slalom och storslalom, och mästerskapen är en viktig plattform för att nå en bred publik. Om VM blir ett årligt evenemang kan framgångarna i sig bli svårare att värdera. Samtidigt finns en oro för att de största åkarna väljer att prioritera OS framför ett nytt VM, särskilt när de två tävlingarna kan hamna i samma säsong.

Det finns också praktiska frågor som ännu inte är lösta. Vilka orter ska vara värdar? Hur ska kalendern samordnas med världscupen? Och hur ska sporten hantera klimatförändringarnas effekter, som redan i dag gör vintersäsongen alltmer oförutsägbar? Ett årligt mästerskap kräver snösäkra anläggningar under en längre period, vilket begränsar antalet tänkbara arrangörsorter ytterligare.

Anna Swenn Larsson tvekar inte när hon beskriver vad som står på spel. För henne är VM något annat än en vanlig tävling. Det är en titel som ska betyda något. Hennes kritik är därför inte bara en fråga om åsikt – den handlar om själva idén bakom mästerskapet. Om det ska avgöras varje år, är det fortfarande ett världsmästerskap? Den frågan lär fortsätta att debatteras länge än.