Svenska företag väntar på USA:s tullåterbetalningar – Electrolux får tillbaka 83 miljoner dollar

De senaste årens handelspolitiska turbulens har satt djupa spår i svenskt näringsliv. En majoritet av de svenska företag som är verksamma i USA har under det senaste året påverkats av de amerikanska importtullar som infördes. En ljusning har dock skett: i februari i år upphävde USA:s högsta domstol tullarna, och nu återbetalas pengar till drabbade företag – men processen är långt ifrån över.

Hittills har den amerikanska tullmyndigheten tagit emot över 250 000 ansökningar om återbetalning från olika företag. Enligt Johan Karlberg, tf. USA-chef på Business Sweden i New York, har ungefär hälften av det totala beloppet, cirka 90 miljarder dollar, redan betalats tillbaka. För svensk del handlar det om uppskattningsvis 1 000 tillverkande företag med produktion i USA som drabbats av de nu ogiltigförklarade tullarna.

Ett av de svenska företag som nu fått sin ansökan beviljad är vitvarujätten Electrolux. Bolaget, som bland annat tillverkar ugnar i Springfield, Tennessee, har ansökt om återbetalning av cirka 83 miljoner dollar, motsvarande ungefär 760 miljoner kronor. Ann-Sofi Jönsson, chef för investerarrelationer på Electrolux, bekräftar att betalningen har godkänts. Hon understryker dock att glädjen är kortvarig – nya tullar har redan hunnit lägga sordin på stämningen.

I april i år införde USA så kallade sektoriella tullar, som främst omfattar råvaror, metall- och fordonsprodukter samt viss högteknologi. Dessa tullar påverkar även Mexiko, vilket slår direkt mot Electrolux som producerar kylskåp och frysar där och är beroende av att importera komponenter till sin tillverkning. Bolaget har ingen utarbetad strategi för att hantera de nya pålagorna. ”Vi arbetar för att effektivisera och anpassa verksamheten, men tullarna märks redan nu”, säger Ann-Sofi Jönsson.

För många svenska verkstadsföretag har hanteringen av tullkostnaderna sett annorlunda ut. Flera har valt att föra över kostnaderna på sina kunder genom prishöjningar. Men nu vänder sig kunderna tillbaka. Johan Karlberg på Business Sweden berättar att vissa svenska företag som varit tydliga i sin kunddialog och fakturerat tullkostnaden separat nu upplever att kunderna kräver tillbaka pengarna. En situation som dock inte gäller Electrolux.

Tullarna har trots allt hunnit sätta sina spår i ekonomin. De bidrog till breda prishöjningar på mellan 5 och 20 procent för kunderna i Nordamerika under andra kvartalet, enligt Ann-Sofi Jönsson.

Bakgrunden till det nuvarande läget är komplex. I februari i år upphävde USA:s högsta domstol de tullar som president Donald Trump införde i februari 2025 och utökade i april samma år. Som svar på detta använde Trump en lag från 1974 för att införa tullar på 10 procent på alla länder, tullar som dock endast fick användas i 150 dagar utan kongressens godkännande. Den tidsfristen löpte ut den 24 juli i år. Samma dag införde Trump nya tullar på 10–12,5 procent mot 60 handelspartner, däribland EU, med hänvisning till otillräckliga förbud mot varor tillverkade genom tvångsarbete. Electrolux omfattas dock inte av dessa.

Enligt en överenskommelse mellan EU och USA från förra sommaren skulle en maximal tull på 15 procent gälla för de flesta europeiska varor som importeras till USA. Sedan dess har tullarna ändrats i flera omgångar. Idag gäller en så kallad 301-tull på minst 10 procent för de flesta varor. Därutöver har USA infört sektoriella tullar, så kallade 232-tullar, under 2025. Dessa omfattar främst råvaror, metall- och fordonsprodukter samt viss högteknologi. Stål och aluminium beläggs med tullar på upp till 50 procent, fordon och fordonsdelar med 15–25 procent, och vissa halvledare med 25 procent.

För svenska företag innebär detta en fortsatt osäkerhet. Även om återbetalningarna av de gamla tullarna ger viss lindring, skapar de nya pålagorna en krävande miljö för exportberoende bolag. Frågan är hur länge de handelspolitiska vindarna fortsätter att blåsa kallt över Atlanten.