S&P 500 stänger på rekordnivå då amerikanska producerpriser stiger mindre än väntat

Amerikanska börserna klättrade till nya rekordnivåer sedan färska inflationssiffror kommit in lägre än väntat. Det breda indexet S&P 500 steg med 0,7 procent och stängde på en historisk högsta nivå, enligt uppgifter från Bloomberg. Dow Jones industriindex ökade med 0,1 procent medan det tekniktunga Nasdaq-indexet avancerade med 0,8 procent.

Den positiva utvecklingen på Wall Street följde på nya uppgifter från USA:s arbetsmarknadsdepartement som visade att producentpriserna, det vill säga priser på varor och tjänster i tidiga led av produktionskedjan, steg med 4,7 procent i juli. Det var en lägre takt än i juni och under analytikernas förväntningar, som i genomsnitt räknat med en uppgång på 4,9 procent.

Producentpriserna är en viktig indikator för inflationstrycket i ekonomin, eftersom förändringar i tidiga led ofta med viss fördröjning sprider sig vidare till konsumentledet. Att prisökningstakten nu bromsar in tolkas av många investerare som ett tecken på att den höga inflationen, som under lång tid tyngt både hushåll och företag, är på väg att klinga av. Det stärker dessutom bilden av att Federal Reserve kan vara mindre pressad att hålla räntorna höga under en längre period. På marknaden växer förhoppningarna om att centralbanken ska inleda en mjukare penningpolitisk linje inom en snar framtid.

Aktiemarknadernas reaktion ska dock ses mot bakgrund av en period med stor oro. Under flera månader har investerare pendlat mellan hopp om att inflationen ska dämpas och rädsla för att centralbankernas åtstramningar ska knuffa ekonomin in i en recession. Dagens inflationsbesked tycks ha lutat över på den positiva sidan, åtminstone för stunden. Det breda rallyt på New York-börsen drevs bland annat av tekniksektorn, som är känslig för ränteförändringar. Lägre inflation brukar i förlängningen innebära lägre räntor, vilket gynnar tillväxtbolag med framtida förväntade vinster.

Samtidigt fortsätter oljepriserna att röra sig nedåt. Vid stängningen av den amerikanska aktiemarknaden kostade en tunna av den så kallade Nordsjöoljan strax över 87 dollar. För två dagar sedan låg priset på omkring 89 dollar. Nedgången markerar en fortsatt dämpning efter en period av kraftiga prisrörelser.

Nordsjöolja, även känd som Brentolja, fungerar som ett internationellt riktmärke för oljepriset och är en av de viktigaste råvarorna i världshandeln. Priset påverkas av en rad faktorer: utbud från stora producentländer, efterfrågan från världens största ekonomier, geopolitiska spänningar och inte minst marknadens syn på den framtida konjunkturutvecklingen. Att priset nu sjunker tolkas ofta som att marknaden räknar med en svagare global efterfrågan framöver, men det kan också vara ett uttryck för att oron för störningar i utbudet har minskat.

För svensk del har oljepriset betydelse på flera sätt. En lägre oljeprisnivå bidrar till att hålla nere importpriserna och kan därmed dämpa inflationstrycket även i Sverige. Dessutom påverkar det kursutvecklingen på Stockholmsbörsen, där flera tunga bolag verkar inom energi- och industrisektorerna.

Blickarna riktas nu mot kommande uttalanden från Federal Reserve och nya ekonomiska data. Centralbankschefen väntas ge besked om hur den penningpolitiska linjen kan komma att formas under de kommande månaderna. Investerare kommer att studera såväl inflationsrapporter som arbetsmarknadsstatistik för att hitta ledtrådar om när räntesänkningar kan vara aktuella. Ett fortsatt fall i inflationen skulle troligen förstärka uppgången på aktiemarknaderna, medan ett oväntat högt utfall snabbt kan vända stämningen.

Torsdagens kursrörelser visar med tydlighet hur känsligt marknadsläget är. Ett enda inflationsbesked räckte för att skicka de breda indexen till nya toppnoteringar, samtidigt som oljepriset fortsatte nedåt. Det är en påminnelse om att de globala finansmarknaderna just nu rör sig i ett läge där makrostatistik väger tungt och där enstaka datautfall kan få stora konsekvenser för investerarnas aptit på risk.