Rättslig kritik mot migrationspolitik: ”Allvarliga brister i regeringens förslag”

Lagrådet riktar skarp kritik mot regeringens lagförslag om avskaffandet av permanenta uppehållstillstånd och anpassningen till EU:s migrations- och asylpakt. I ett utlåtande framhåller domarna att förslaget präglas av ”allvarliga brister” och saknar tillräcklig demokratisk förankring.

”En förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som är otillräckligt transparenta och saknar den demokratiska förankring som remissförfarandet är avsett att säkerställa. Beredningsarbetet är därför behäftat med allvarliga brister,” skriver Lagrådet, som består av domare och före detta domare från Högsta domstolen.

Trots denna kritik konstaterar Lagrådet att en svensk anpassning måste genomföras nu, eftersom EU:s migrations- och asylpakt träder i kraft i juni. Detta ställer Sverige inför en situation där lagstiftningsprocessen tvingas fortgå trots de påtalade bristerna.

En återkommande kritikpunkt i Lagrådets utlåtande är att regeringen förefaller se på migrations- och asylpakten på ett mekaniskt sätt och glömmer att reglerna handlar om människor. Detta synsätt riskerar att urholka grundläggande humanitära och rättsliga principer som är centrala i europeisk och svensk rättstradition.

”Vad allmänmänsklig humanitet kräver är förvisso en etisk fråga, men när det gäller den enskildes rätt att bli erkänd och därmed behandlad som flykting måste de proportionalitetsprinciper som genomsyrar Europakonventionen och som även i övrigt präglar rättsordningen beaktas,” framgår av yttrandet.

I sitt utlåtande formulerar domarna i torrt juridiskt språk att regeringens mål att nå en miniminivå uppnås ”om målet just är att så långt som möjligt förhindra att flyktingar kommer in i landet.” Denna formulering pekar på ett grundläggande problem med den föreslagna lagstiftningen: dess inriktning tycks vara att begränsa invandring snarare än att säkerställa skydd för människor i behov.

En betydande risk med den föreslagna regleringen är enligt Lagrådet att ”systemet i vissa fall stänger gränsen för dem som verkligen har rätt till internationellt skydd.” Detta kan innebära att Sverige riskerar att bryta mot internationella åtaganden om flyktingskydd och mänskliga rättigheter.

Lagrådet lyfter också fram kritik som de har riktat mot flera andra stora och överlappande förslag från regeringen: Det är svårt att få en helhetsbild av förslagen; remisstiden har varit oacceptabelt kort; synpunkter och kritik tas knappt upp i beredningsprocessen; och mycket tycks styras av vad som anges i Tidöavtalet – regeringspartiernas överenskommelse med Sverigedemokraterna. Eller ”kontraktsparlamentarism”, som Lagrådet kallar det.

Denna typ av lagstiftningsprocess, där omfattande förändringar i migrations- och asylpolitiken genomförs med begränsad insyn och kort beredningstid, riskerar att undergräva förtroendet för rättssystemet och den demokratiska processen. Det kan också leda till en lagstiftning som inte är tillräckligt genomtänkt och som kan få oförutsedda konsekvenser för både enskilda och samhället i stort.

Kritiken från Lagrådet väcker frågor om hur Sverige ska hantera balansen mellan nationell suveränitet i migrationspolitiken och respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter. Det återstår att se hur regeringen kommer att bemöta denna kritik och om några justeringar av lagförslaget kommer att göras innan det läggs fram för riksdagen.