Svenska trampolingymnaster sökte sjukvård efter träning med EMS-dräkt.

Flera gymnaster i det svenska trampolinlandslaget har fått uppsöka sjukvård efter ett landslagsläger där träningen genomfördes i så kallade EMS-dräkter – åtsittande plagg som stimulerar musklerna med elektriska impulser. Händelsen har väckt frågor om säkerheten kring en metod som blivit allt vanligare inom elitidrotten.

EMS, eller Electrical Muscle Stimulation, går ut på att muskler aktiveras med elektriska signaler genom elektroder inbyggda i plagget. Tekniken har funnits i decennier inom rehabilitering och sjukgymnastik, men har under senare år fått ett brett genomslag inom träningsvärlden. Flera kommersiella aktörer marknadsför EMS-dräkter som ett sätt att effektivisera träningen, och metoden används inom allt från styrketräning till återhämtning.

Exakt vad som inträffade under lägret är ännu inte officiellt kommunicerat. Enligt uppgifter ska flera utövare ha mått dåligt efter att ha genomfört pass med EMS-dräkter, och de uppsökte därefter sjukvård. Det är oklart vilka symptom det rörde sig om, men inom idrottsmedicin är det känt att elektrisk muskelstimulering kan ge kraftig träningsvärk, muskeltrötthet och i vissa fall överansträngning.

Trampolin är en av de mest fysiskt krävande grenarna inom gymnastiken. Utövarna genomför volter, skruvar och andra akrobatiska moment i hög hastighet, vilket kräver maximal explosivitet och precision. Belastningen på ben och bålstabilitet är extrem, och musklerna växlar snabbt mellan spänning och avslappning. Att lägga EMS-träning ovanpå denna typ av belastning kan innebära en dubbel påfrestning, enligt experter inom idrottsfysiologi.

Flera idrottsfysiologer har tidigare varnat för att EMS-träning inte bör kombineras med tunga eller högintensiva pass utan ordentlig återhämtning. Eftersom de elektriska impulserna aktiverar muskelfibrer på ett sätt som skiljer sig från vanlig träning, kan risken för mikroskador och överbelastning öka. I värsta fall kan det leda till rabdomyolys, ett tillstånd där muskelfibrer bryts ner och som i allvarliga fall kan skada njurarna, även om det är ovanligt.

Svenska Gymnastikförbundet har i skrivande stund inte kommenterat händelsen offentligt, men frågan väntas tas upp internt. Det finns i dagsläget inga kända riktlinjer för hur EMS-träning ska användas på landslagsnivå, vilket lett till krav på en genomgång av vilka träningsmetoder som ska vara tillåtna i förbundets regi.

Händelsen belyser en bredare trend inom elitidrotten, där allt fler landslag och klubbar prövar ny teknologi för att optimera träningen. Trampolinlandslaget är ett av flera svenska förbund som under senare år integrerat moderna träningshjälpmedel i verksamheten. EMS-dräkter har marknadsförts som en tidsbesparande metod som kan ge snabba resultat, vilket gör dem attraktiva i en miljö där marginalerna är små.

Men händelsen visar att den tekniska utvecklingen också har baksidor. Idrottsmedicinska experter påpekar att ny träningsteknologi sällan är skadlig i sig, men att den måste användas med kunskap och återhållsamhet. Risken är att den betraktas som en snabb lösning, särskilt i en sport som trampolin där utövarna redan pressar kroppen till det yttersta.

För nationella idrottsförbund innebär händelsen en påminnelse om vikten av tydliga säkerhetsprotokoll även för moderna träningsmetoder. Experter efterfrågar nu att Svenska Gymnastikförbundet skyndsamt tar fram riktlinjer för EMS-användning, och att liknande överväganden görs inom andra idrotter där tekniken används.

Exakt vilka konsekvenser händelsen får för det svenska trampolinlandslaget återstår att se. Ingen av gymnasterna uppges ha skadats allvarligt, men den medicinska kontrollen har lett till oro och frågor bland både utövare och ledare. Förbundets kommande agerande kan bli vägledande för hur EMS-träning regleras inom svensk idrott framöver.