El Niño redan rekordstarkt – forskare varnar för möjlig superhändelse

Stilla havets yta har redan nått rekordhöga temperaturer, och allt tyder på att väderfenomenet El Niño håller på att utvecklas till en extremt kraftig så kallad supervariant. Gustav Strandberg, klimatforskare, konstaterar att läget saknar motstycke. Det finns ingenting att jämföra med.

El Niño är den varma fasen i ett naturligt klimatfenomen som kallas ENSO, El Niño-Southern Oscillation. Det innebär att de östra delarna av Stilla havet blir varmare än normalt, vilket i sin tur påverkar vädermönster över stora delar av jorden. Fenomenet brukar inträffa vart tredje till sjunde år och kan vara i ett halvår till drygt ett år. Men när det kombineras med de redan rekordvarma havstemperaturerna blir effekterna betydligt svårare att förutse.

Enligt Strandberg är det framför allt kombinationen av den globala uppvärmningen och ett starkt El Niño som oroar. Haven har under en längre tid lagrat enorma mängder värme, och det påverkar atmosfärens energibalans. När El Niño väl släpper lös sin fulla kraft kan det förstärka värmeböljor, skyfall och torka i regioner som redan befinner sig i ett utsatt läge.

Forskarna följer nu utvecklingen i Stilla havet med stor uppmärksamhet. Flera internationella prognoscenter har höjt sannolikheten för att El Niño ska bli stark under de kommande månaderna. En supervariant brukar definieras som ett fenomen där havsytetemperaturen i de centrala och östra delarna av Stilla havet ligger betydligt över det normala under en längre period. De senaste gångerna detta inträffade var 1997–1998 och 2015–2016, och båda gångerna fick det stora konsekvenser för världsekonomin.

Ur ett globalt perspektiv leder ett starkt El Niño ofta till torka i Australien, Indonesien och delar av Sydostasien, medan västra Sydamerika, framför allt Peru och Ecuador, drabbas av kraftiga regn och översvämningar. Även södra Afrika och Centralamerika påverkas. Det kan ge allvarliga följder för jordbruket, vattenförsörjningen och energiproduktionen i flera regioner.

För gruvsektorn innebär ett supervariant El Niño en rad utmaningar. Stora delar av världens koppar- och litiumproduktion ligger i Chile, Peru och Argentina, det vill säga regioner som kan drabbas av både extrem torka och plötsliga skyfall. I Chile har vattenbristen redan under flera år varit ett problem för gruvbolagen, och ett förstärkt El Niño kan göra situationen värre. Samtidigt kan kraftiga regn i Peru skapa jordskred som stoppar transporter och sänker produktionen vid dagbrott.

Även i Australien, där stora mängder järnmalm, kol och guld utvinns, finns risk för störningar. Torka kan försvåra vattenförsörjningen och öka brandrisken i närheten av gruvanläggningar. Samtidigt kan oväder i Indonesien störa produktionen av nickel, som är en viktig råvara i batteritillverkning. Eftersom gruvdriften är beroende av fungerande infrastruktur, stabil elförsörjning och tillgång till vatten, blir väderrelaterade avbrott snabbt kännbara på den globala marknaden.

Historien visar att ett starkt El Niño även påverkar råvarupriserna. När gruvor tvingas minska produktionen på grund av översvämningar eller torka minskar utbudet, vilket kan pressa upp priserna på bland annat koppar, litium och kol. Samtidigt kan ett varmare klimat öka efterfrågan på energi, exempelvis genom ett större behov av luftkonditionering, vilket i sin tur påverkar priserna på gas och el.

Det råder dock osäkerhet om exakt hur kraftigt årets El Niño blir. Klimatmodellerna visar på en tydlig uppvärmning i Stilla havet, men den exakta styrkan avgörs av en rad komplexa faktorer, bland annat vindar och värmetransporter i havet. Gustav Strandberg betonar att det är den snabba förändringen som är mest bekymmersam. Även ett måttligt El Niño kan få stora effekter eftersom utgångsläget redan är extremt varmt.

Experter menar att samhällen och företag nu måste förbereda sig på ett mer variabelt klimat. För gruvnäringen handlar det om att stärka beredskapen vid gruvor, säkra vattenförsörjningen och bygga robustare infrastruktur för transporter och energi. Att bara utgå från historiska väderdata räcker inte längre, eftersom de förhållanden som forskarna nu observerar saknar tidigare motsvarighet.

El Niño är i grunden ett naturligt fenomen, men när det inträffar i ett klimat som redan är påverkat av mänskliga utsläpp blir konsekvenserna svårare. Det är en utveckling som nu följs noga av både klimatforskare, finansmarknader och företag med globala leveranskedjor. Med en allt varmare planet ökar sårbarheten, och ett supervariant El Niño skulle kunna bli ett test på hur väl världen klarar av att hantera extremväder.