Sverige deltar i Natos kärnvapenavskräckningsövning med Gripenplan

Sverige kommer att delta med Jas 39 Gripen i Natos årliga kärnvapenövning Steadfast Noon, enligt ett pressmeddelande från regeringen. Det blir första gången svenska stridsflygplan deltar i övningen, som utgör en central del av alliansens avskräckningsförmåga.

Steadfast Noon genomförs varje höst och samlar stridsflyg, spaningsplan, tankningsflygplan och ledningsresurser från ett tiotal Natoländer. Övningen syftar till att öva de procedurer och den samverkan som krävs för alliansens kärnvapenuppdrag, men innebär inga skarpa vapeninsatser. Nato betonar att övningen är defensiv till sin karaktär och noggrant planerad i förväg.

För Sverige, som gick med i Nato i mars 2024, är deltagandet en viktig milstolpe i integrationen i alliansens militära struktur. Det signalerar att Sverige inte bara är medlem på papperet utan aktivt bidrar till Natos kollektiva försvar, inklusive den kärnvapenavskräckning som utgör grunden i alliansens säkerhetsgaranti.

Jas 39 Gripen är ett svensktillverkat stridsflygplan utvecklat av Saab. Flygplanet är känt för sin flexibilitet och förmåga att operera från korta banor och vägbaser, en egenskap som blivit allt viktigare i Natos försvarskoncept med spridd basering. Den modell som Sverige använder, Gripen C/D, har uppgraderats successivt och kompletteras nu av den nyare Gripen E.

Saab har under de senaste åren stärkt sin position på den internationella försvarsmarknaden. Bolaget har levererat Gripen till flera länder, däribland Ungern, Tjeckien, Sydafrika och Thailand, och har ett omfattande samarbete med Brasilien, där Gripen E tillverkas för det brasilianska flygvapnet. Intresset för Gripen har ökat i Europa i kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina, då flera länder söker ersättare till sina åldrande flygflottor.

Årets Steadfast Noon genomförs med flygbaser i Västeuropa som utgångspunkt. Enligt Nato deltar omkring 60 flygplan från 13 allierade länder, och övningsområdet sträcker sig över bland annat Nordsjön. Deltagande förband övar eskortuppdrag, lufttankning, undsättning och samordning av komplexa flygoperationer.

För det svenska flygvapnet innebär deltagandet en möjlighet att öva tillsammans med andra Natoländer i en miljö som ligger nära verkliga försvarsuppdrag. Det handlar om interoperabilitet – att svenska piloter, flygledare och tekniska förband ska kunna verka sömlöst tillsammans med allierade enheter. Det är en förmåga som bara kan byggas genom praktisk övning.

Sveriges regering har under året varit tydlig med att Natomedlemskapet ska tas på allvar. Försvarsbudgeten har höjts i flera steg, och Sverige har åtagit sig att nå Natos mål om att lägga två procent av BNP på försvar. Deltagandet i Steadfast Noon är ytterligare ett uttryck för den ambitionen.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa har förändrats dramatiskt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. För Sverige innebar det ett historiskt vägval: efter två århundraden av alliansfrihet sökte sig landet till Nato och blev medlem våren 2024. Sedan dess har svenska förband deltagit i ett stort antal allierade övningar, från markstrid i Finland till marinövningar i Östersjön.

Steadfast Noon är dock ingen vanlig övning. Den ligger i kärnan av Natos försvarsdoktrin, där kärnvapenavskräckning ses som den yttersta garantin mot angrepp på alliansens territorium. Genom att delta visar Sverige att man accepterar denna doktrin och är berett att bidra till dess genomförande.

Samtidigt är övningen rutinmässig och har genomförts årligen sedan Kalla krigets dagar. Nato har varit noga med att poängtera att Steadfast Noon inte är kopplad till någon aktuell händelseutveckling, utan är en planerad del av alliansens verksamhet.

Gripenplanen har en särskild roll i Natos nya luftförsvarskoncept. Tack vare förmågan att verka från vägbaser och korta startbanor kan de spridas ut över stora områden, vilket gör dem svårare att slå ut i ett första angrepp. Det är en strategisk fördel i Östersjöregionen, där avstånden är korta och reaktionstiderna snabba.

För Saab och den svenska försvarsindustrin har Natomedlemskapet öppnat nya dörrar. Flera länder inom alliansen har visat intresse för svensk försvarsteknik, och Gripen har lyfts fram som ett kostnadseffektivt alternativ till dyrare system. Med en global stridsflygmarknad som beräknas växa under det kommande decenniet har Saab positionerat sig för att ta en större marknadsandel.

När övningen genomförs med svenskt deltagande handlar det inte bara om militär förmåga. Det är också en politisk signal – till allierade, till omvärlden och till den egna befolkningen – att Sverige är en fullvärdig medlem av Nato med alla de skyldigheter och rättigheter som följer.