Sveriges riksdag har i dag beslutat om den största straffskärpningen sedan brottsbalken infördes 1965. Den mest uppmärksammade förändringen är dubblerade straff för gängkriminella, vilket innebär att en gängkriminell som grips med ett skjutvapen nu kan dömas till åtta års fängelse istället för tidigare fyra år. De nya reglerna träder i kraft redan den 1 augusti.

De nya reglerna om dubbelstraff kommer att gälla även för minderåriga som begår brott inom kriminella nätverk. Regeringen har dock satt ett tak på 18 år för hur långt ett dubbelt straff kan sträcka sig. Samtidigt har man föreslagit viss straffnedsättning för unga lagöverträdare, vilket ska balansera den hårdare linjen.

Reformerna omfattar betydligt mer än enbart gängbrottsligheten. Lagändringarna inkluderar skärpta straff i omkring 50 olika straffkategorier, där vålds- och sexualbrott är särskilt uppmärksammade områden. En av de mest ingripande förändringarna är att upprepade grova våldtäkter nu ska kunna leda till livstidsstraff, vilket markerar en tydlig skärpning av synen på allvarliga sexualbrott.

När förslagen presenterades under våren var justitieminister Gunnar Strömmer (M) tydlig med regeringens intentioner. Han underströk att farliga brottslingar ska låsas in så att laglydiga medborgare kan känna sig trygga i sina hem och våga vistas utomhus. Regeringen har upprepade gånger betonat att dessa förändringar utgör den mest omfattande straffrätsreformen sedan det moderna svenska rättssystemet etablerades.

Reformerna har dock mötts av omfattande kritik från flera håll. Lagrådet, som är ett rådgivande organ bestående av erfarna domare, har varit särskilt skarpt i sin bedömning. Rådet har beskrivit reformerna som ”hastiga” och dåligt förberedda, samt kritiserat att regeringen inte tagit hänsyn till den kritik som kommit från remissinstanserna under beredningsprocessen. Lagrådets sammanfattande omdöme är att förslagen saknar förutsättningar att bli ny lag, en ovanligt hård formulering från det annars återhållsamma organet.

Regeringen har hämtat inspiration från Danmark, som har haft dubbelstraff för gängkriminella i flera år. Men trots att den danska modellen används som förebild pekar forskare på flera studier som visar att längre fängelsestraff är ineffektiva eller till och med kontraproduktiva när det gäller att minska brottsligheten.

Kriminologen David Sausdal uttryckte sin frustration i ett uttalande till TT tidigare i vår. Han menade att det är svårt att förstå varför regeringen väljer att satsa svenska skattemedel på åtgärder som vetenskaplig forskning visar inte fungerar. Enligt Sausdal finns det solid bevisning om vad som faktiskt fungerar och inte fungerar för att minska brottsligheten, men regeringen väljer ändå att ignorera denna forskning.

Parallellt med de förändringar som nu träder i kraft har regeringen drivit fram flera andra förslag inom straffrätten. Ett av de mest omdiskuterade förslagen är att avskaffa den så kallade kvantitetsrabatten, som innebär att straffen idag blir mildare när någon döms för flera brott samtidigt. Detta förslag har dock ännu inte fått något tydligt datum för när det ska träda i kraft.

Ytterligare förslag som regeringen arbetar med inkluderar en grundläggande förändring av synen på fängelsestraff. I framtiden ska fängelse inte längre betraktas som en sista utväg, vilket är en markant förskjutning i den svenska rättstraditionens syn på frihetsberövande. Detta representerar ett tydligt brott med den rehabiliteringsinriktade linje som länge präglat svensk kriminalpolitik.

Villkorliga domar och skyddstillsyn, som länge varit centrala delar av det svenska straffsystemet, ska fasas ut och ersättas med ett nytt begrepp kallat ”villkorligt fängelse”. Detta nya straffslag är hårdare och innebär tydligare konsekvenser om en person begår nya brott under prövotiden. Regeringen vill också att hela straffskalan ska användas mer aktivt, då man menar att den övre delen av straffskalan sällan används i dagens rättsväsende.

De omfattande förändringarna i det svenska rättssystemet visar på en tydlig förskjutning mot hårdare straff och en mer repressiv kriminalpolitik. Hur effektiva dessa åtgärder blir i praktiken återstår att se när de börjar tillämpas från augusti månad.