Sveriges kärnkraftsproduktion når tioårslägsta – fyra av sex reaktorer avstängda

Fyra av Sveriges sex kärnkraftsreaktorer är för närvarande avstängda. Det innebär att kärnkraftsproduktionen har fallit till den lägsta nivån på minst tio år. De sex reaktorer som fortfarande är i drift finns i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, men just nu står alltså majoriteten av dem stilla.

Nedstängningarna beror på en kombination av planerade underhållsarbeten och driftstörningar. Att kärnkraftverk stängs av för bränslebyte och underhåll är i sig inte ovanligt. Det normala mönstret är att reaktorer tas ur drift under perioder när efterfrågan på el är lägre, framför allt på sommaren. Att fyra av sex reaktorer är avstängda samtidigt är dock ovanligt och får tydliga effekter på elsystemet.

Kärnkraften står normalt för ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion. Tillsammans med vattenkraften har den länge utgjort ryggraden i det svenska elsystemet. Under det senaste decenniet har dock fyra reaktorer avvecklats permanent: Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. Det har minskat den totala installerade kapaciteten och gjort systemet mer känsligt för driftstörningar i de reaktorer som finns kvar.

Den nuvarande situationen påverkar framför allt södra Sverige. Elområdena SE3 och SE4 är mer beroende av kärnkraft och import än norra Sverige, där vattenkraften dominerar. När kärnkraftsproduktionen sjunker ökar trycket på vattenkraften, vindkraften och på elimporten från grannländerna. Det kan i sin tur leda till högre elpriser, särskilt i södra Sverige, eftersom de svenska elpriserna sätts i det nordiska elsystemet och påverkas av tillgång och efterfrågan.

Under perioder med hög elförbrukning, som kalla vinterdagar, är det inte ovanligt att reaktorer står stilla av underhållsskäl. Men en samtidig nedstängning av fyra reaktorer innebär en påfrestning på systemet. Svenska kraftnät ansvarar för att balansera elsystemet och kan vid behov ta reservkraft i drift. Hittills har inga allvarligare problem rapporterats, men läget följs noga av marknadsaktörer.

Bakgrunden till de många avstängningarna är delvis teknisk. Kärnkraftsreaktorerna i Sverige är byggda under 1970- och 1980-talen och har genomgått omfattande uppgraderingar för att kunna köras vidare. Livstidsförlängningar och effekthöjningar har blivit en central del av kraftbolagens strategi, i takt med att byggandet av ny kärnkraft tar lång tid och kräver stora investeringar. Vattenfall, som är delägare i Forsmark och Ringhals, har satsat på att förlänga driften av befintliga reaktorer. Även OKG i Oskarshamn har genomfört omfattande investeringar för att säkra fortsatt drift av Oskarshamn 3.

Frågan om kärnkraftens framtid är samtidigt högaktuell i Sverige. Regeringen har aviserat att man vill bygga ut kärnkraften med ny kapacitet, och flera energiföretag undersöker möjligheten att bygga små modulära reaktorer, så kallade SMR. Innan ny kärnkraft kan tas i drift återstår dock långa tillståndsprocesser, teknikval och finansieringslösningar. Under tiden kommer de befintliga reaktorerna att fortsätta spela en avgörande roll för elförsörjningen.

Den låga kärnkraftsproduktionen sätter också ljuset på en bredare europeisk trend. Flera länder har under senare år stängt kärnkraftverk, samtidigt som andra, framför allt i Östeuropa, bygger ut. I Tyskland avvecklades de sista reaktorerna 2023, medan Frankrike i hög utsträckning fortfarande är beroende av sin kärnkraftsflotta. Sverige befinner sig därmed i en mellanposition: en långvarig kärnkraftsnation med åldrande reaktorer och en politisk vilja att bygga nytt, men med en produktion som just nu är svagare än på mycket länge.

Hur länge de fyra reaktorerna förblir avstängda är oklart. En del av stoppen är planerade och väntas vara avslutade inom några veckor. Andra kan vara beroende av reparationer och säkerhetsprövningar. Under tiden får övriga kraftslag täcka upp, och elpriserna i södra Sverige förblir känsliga för förändringar i tillgången på kärnkraftsel.