Tidötopparna: Ny kärnkraft – även om vi förlorar valet

I Sverige kvarstår osäkerheten kring framtidens energipolitik efter att försöken att nå en blocköverskridande energiöverenskommelse mellan regeringen och oppositionen misslyckats. Trots intensiva samtal kunde parterna inte enas om en gemensam linje, men kärnkraftsfrågan fortsätter att vara central i debatten.

Företrädare från samtliga Tidöpartier uttrycker dock tillförsikt om att planerna på att bygga ny kärnkraft kommer att fortskrida även vid ett eventuellt regeringsskifte. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller att det finns ett brett parlamentariskt stöd för kärnkraftens framtid i Sverige.

”Socialdemokraterna har varit väldigt tydliga med att kärnkraft är och kommer att vara en del av den energimix som de vill se. Vi har majoritet nu, men då finns en väldigt bred majoritet för kärnkraft i framtiden,” säger Svantesson.

Uttalandet kommer i en tid då energifrågan blivit allt mer avgörande för svensk industri och konkurrenskraft. Flera stora industrietableringar i norra Sverige, däribland batterifabriker och grön stålproduktion, ställer nya krav på tillförlitlig och tillräcklig elproduktion.

För att säkra kontinuitet i energipolitiken, oavsett framtida regeringsbildningar, har regeringen tillsatt en utredning som ska presentera en modell där staten blir ersättningsskyldig om kärnkraftsreaktorer avvecklas på grund av politiska beslut. Detta kan ses som ett försök att skapa långsiktiga spelregler för energimarknaden och investerare.

Förslaget möter dock kraftig kritik från Miljöpartiet. Partiets språkrör Daniel Helldén avfärdar idén som ”trams” och hävdar att det redan i dagsläget finns juridiska hinder mot att godtyckligt riva upp ingångna avtal.

”Vi vill inte se ny kärnkraft i svensk energiproduktion,” understryker Helldén och bekräftar därmed Miljöpartiets långvariga motstånd mot kärnkraft som energikälla.

Kärnkraftsfrågan har under lång tid varit polariserande i svensk politik. Efter Fukushima-olyckan 2011 skedde en förskjutning mot avveckling, men de senaste årens energikris, klimatutmaningar och ökade elbehov har förändrat diskussionen. Flera partier som tidigare var tveksamma eller negativa till kärnkraft har justerat sina positioner.

Socialdemokraterna, som under många år drev på för en kärnkraftsavveckling, har gradvis modifierat sitt ställningstagande och erkänner nu kärnkraftens roll i framtidens energimix. Detta skifte speglar en bredare europeisk trend där flera länder omvärderar kärnkraftens potential som en koldioxidsnål energikälla i klimatomställningen.

Samtidigt pågår en intensiv utbyggnad av förnybara energikällor i Sverige. Vindkraften har expanderat kraftigt och solenergin ökar, men utmaningar kvarstår gällande intermittens och nätkapacitet. Expertbedömningar visar att Sveriges elbehov kan komma att fördubblas fram till 2045, främst drivet av industrins omställning och elektrifiering av transportsektorn.

Den uteblivna energiöverenskommelsen kan innebära fortsatt osäkerhet för energimarknaden och potentiella investerare. Branschorganisationer som Energiföretagen Sverige har länge efterlyst långsiktiga och blocköverskridande överenskommelser för att skapa stabilitet.

Regeringens ambitioner att främja ny kärnkraft omfattar även planer på små modulära reaktorer (SMR), en ny generation kärnkraftsteknik som förespråkare menar kan erbjuda större flexibilitet och säkerhet. Flera svenska företag och forskningsinstitutioner arbetar redan med utvecklingen av sådan teknik.

Trots avsaknaden av en formell överenskommelse tyder mycket på att kärnkraften kommer att förbli en viktig del av det svenska energisystemet under överskådlig framtid, men exakt hur den politiska balansgången mellan olika energislag kommer att se ut återstår att se. Energipolitiken förblir därmed en av de mest avgörande frågorna inför kommande valrörelser.