Tiotusentals protesterar mot högerextrema AfD efter valsegern i Sachsen-Anhalt.

Omkring 150 000 människor demonstrerade under lördagen i ett tjugotal tyska städer mot högerextrema AfD. Protesterna kommer sedan partiet inlett försök att bilda den första högerextrema delstatsregeringen i Tyskland sedan andra världskriget.

”Förbjud AfD nu” och ”Demokratin behöver inga alternativ” var några av slagorden när demonstranter fyllde gatorna i bland annat Berlin, Hamburg och Magdeburg. Enligt polisen var mobiliseringen större än väntat på flera håll.

Bakgrunden är valet i Sachsen-Anhalt, där AfD fick nästan 44 procent av rösterna. Partiet hamnade därmed strax under egen majoritet och har inlett förhandlingar med andra partier för att kunna bilda regering. Ett sådant styre skulle bli det första högerextrema på delstatsnivå i Tyskland sedan nazisttiden.

Sachsen-Anhalt, en delstat i östra Tyskland med omkring 2,2 miljoner invånare, har länge varit en stark region för AfD. Området var en del av Östtyskland och präglas fortfarande av ekonomiska utmaningar och en utbredd misstro mot etablerade partier. AfD har framgångsrikt utnyttjat detta genom att driva en hård linje i frågor som invandring, energi och klimatpolitik.

Kristdemokratiska CDU, under ledning av Friedrich Merz, fick 17,2 procent av rösterna. Det är en kraftig tillbakagång för partiet som historiskt dominerat i delstaten. Merz, som är Tysklands förbundskansler, befinner sig nu i ett svårt läge. Frågan är hur CDU ska förhålla sig till AfD:s maktambitioner. Hittills har partiet, liksom övriga etablerade partier, vägrat att samarbeta med AfD på alla nivåer – en princip som brukar kallas ”brandväggen” och som ansetts helig inom tysk politik.

Men efter valframgången i Sachsen-Anhalt sätts den principen på prov. Inom CDU finns röster som menar att partiet måste hitta ett sätt att hantera AfD:s väljare, medan andra varnar för att ett samarbete skulle normalisera högerextremismen och splittra partiet.

AfD:s ledning har förklarat att man är redo att ta regeringsansvar. Partiet beskriver valresultatet som en vändpunkt och kräver att de andra partierna respekterar väljarnas beslut. Samtidigt har flera av AfD:s delstatsorganisationer klassats som högerextrema av tyska säkerhetstjänsten, och partiet övervakas på federal nivå.

AfD grundades 2013 som ett euroskeptiskt parti men har sedan dess förskjutits allt längre högerut. Partiet profilerar sig framför allt mot invandring och islam, och flera ledande företrädare har gång på gång hamnat i blåsväder för radikala uttalanden. Säkerhetstjänsten har i flera delstater klassificerat AfD:s ungdomsförbund som säkerställt högerextremt.

I delstatsparlamentet i Magdeburg sitter förutom AfD och CDU även SPD, Vänsterpartiet, De gröna och liberala FDP. Samtliga har officiellt uteslutit samarbete med AfD. Frågan är om något parti är berett att bryta den principen – eller om AfD tvingas regera som minoritetsregering, vilket i sig vore en historisk nyhet.

Merz har gjort klart att CDU inte kommer att samarbeta med AfD. Men pressen på honom ökar från partihögern, där flera delstatsföreträdare vill se en mer offensiv hållning mot AfD:s väljare. Analytiker pekar på att situationen i Sachsen-Anhalt inte är unik. Även i andra östtyska delstater som Thüringen, Sachsen och Brandenburg har AfD etablerat sig bland de största partierna.

Den politiska kartan i östra Tyskland håller på att ritas om. I Thüringen väckte det internationell uppmärksamhet när CDU och FDP 2020 röstade tillsammans med AfD för att avsätta en ministerpresident – något som bröt mot partiernas principiella hållning. Händelsen visade att brandväggen redan börjat spricka på lokal nivå.

Ett regeringsskifte i Sachsen-Anhalt skulle också kunna få ekonomiska konsekvenser. Delstaten är ett viktigt industricentrum med kemisk industri, maskinteknik och en växande energisektor. Företrädare för näringslivet har varnat för att politisk instabilitet och ett ökat högerextremt inflytande kan försvåra rekryteringen av kvalificerad arbetskraft och skrämma bort investerare.

Demonstrationerna under lördagen visar att motståndet mot AfD fortfarande är brett. Förutom i storstäderna samlades människor även i mindre orter i Sachsen-Anhalt. Flera organisationer, däribland fackförbund och kyrkor, har utlyst fortsatta protester om AfD:s förhandlingar går vidare.

För CDU och Merz handlar det nu om att hålla ihop partiet samtidigt som man måste förhålla sig till ett allt starkare AfD. Väljarbasen i östra Tyskland urholkas, och trycket från höger ökar. Utgången i Sachsen-Anhalt kan därför få betydelse långt bortom delstatens gränser – både för Tysklands politiska framtid och för maktbalansen i EU.