Tomma stolar i Uppsalas klassrum – 84 barn saknade vid terminsstart

Varje terminsstart står ett antal stolar tomma i Uppsalas klassrum. I år var siffran 84 barn som inte dök upp till skolstarten, vilket framgår av kommunens senaste sammanställning. Av dessa har 31 barn nu återvänt till skolan, men flera saknas fortfarande.

Situationen är särskilt allvarlig för tre av barnen, där skolpliktsbevakningen trots upprepade försök inte lyckats få kontakt med vårdnadshavarna.

”Det är väldigt allvarligt. Det är därför de här barnen är orosanmälda och vi söker vårdnadshavare genom alternativa kontaktvägar och tillsammans med andra myndigheter”, säger Viktor Engström, avdelningschef för barn- och elevhälsan i Uppsala kommun.

Problematiken är särskilt framträdande bland de yngre barnen. Hela 38 av de saknade eleverna skulle ha börjat i förskoleklass eller lågstadiet. Detta mönster återspeglar en missuppfattning som förekommer bland vissa föräldrar.

”Tyvärr är det vissa föräldrar som tänker att skolplikten inte är lika viktig när barnet är yngre, men den är densamma oavsett ålder. Att gå i skola är både en rättighet och en skyldighet”, förklarar Engström.

Förskoleklass nu obligatorisk

Särskilt oroväckande är att två av barnen där kommunen inte fått kontakt med vårdnadshavare skulle ha börjat förskoleklass. Engström pekar på en möjlig förklaring till detta:

”Jag tror att man kan behöva vara tydligare med att förskoleklass är obligatorisk. Det kan finnas familjer där ett äldre syskon inte hade skolplikt i förskoleklass men att det yngre nu har det.”

Lagändringen som gjorde förskoleklassen obligatorisk infördes 2018, vilket innebär att många föräldrar kan ha äldre barn som började skolan när reglerna var annorlunda. Detta kunskapsglapp hos vårdnadshavare skapar utmaningar för kommunens skolpliktsbevakning.

Rättsliga åtgärder och föreläggande om vite

Uppsala kommun tar skolplikten på största allvar och har olika verktyg för att hantera problematiken. Utöver att göra orosanmälningar till socialtjänsten när barn inte fullgör sin skolplikt, kan kommunen även vidta ekonomiska påtryckningsmedel.

”Det är inte fråga om böter utan ett påtryckningsmedel, att vårdnadshavare kan komma att betala om barnet inte återkommer till skolan”, förklarar Engström angående möjligheten att förelägga vite.

Denna typ av vitesföreläggande används som en sista utväg när andra kommunikationsförsök misslyckats och syftar till att understryka allvaret i skolplikten.

Jämförelse med tidigare år

Situationen har förbättrats något jämfört med förra året, men problemen kvarstår. Under höstterminen förra året var det 11 uteblivna elever där kommunen inte lyckades få kontakt med vårdnadshavare. Av dessa saknas fortfarande två barn, vilka nu återigen har anmälts av skolorna.

Denna uppföljning visar på en problematik som sträcker sig över längre tid, där vissa barn riskerar att hamna helt utanför skolsystemet under flera terminer i rad.

Samverkan mellan myndigheter

För att lösa situationen arbetar nu Uppsala kommun aktivt tillsammans med andra myndigheter för att lokalisera de försvunna barnen och deras familjer. Denna samverkan kan involvera både socialtjänst, polis och andra instanser när barn systematiskt undanhålls från skolan.

Utmaningen att säkerställa alla barns rätt till utbildning kvarstår som en prioriterad fråga för kommunen, där ambitionen är att samtliga barn ska få den utbildning de både har rätt till och är skyldiga att delta i enligt svensk lag.