SVENSKA DAGBLADET

Under tisdagen tog den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump det drastiska steget att dra tillbaka inbjudan till Kanadas premiärminister Mark Carney att delta i det nybildade ”Fredsrådet”. Beslutet kommer efter Carneys uppmärksammade uttalande där han deklarerade att den USA-ledda världsordningen är död.

”Betrakta detta brev som en notis om att Fredsrådet drar tillbaka sin inbjudan till dig att delta i vad som kommer att bli den mest prestigefyllda sammankomsten av ledare någonsin,” skrev Trump i ett inlägg på sitt sociala medie.

Fredsrådet, en ny internationell samarbetsorganisation som förväntas ledas av Trump själv, har väckt blandade reaktioner från världens länder. Enligt uppgifter har rådet bjudit in omkring 60 nationer, men endast representanter från cirka 20 länder undertecknade rådets avsiktsförklaring vid en ceremoni i schweiziska Davos under torsdagen.

Carneys regering har inte bara uttryckt skepsis mot initiativet utan också meddelat att Kanada inte är villigt att betala den medlemsavgift som krävs för att ansluta sig till rådet. Detta ställningstagande från en av USA:s närmaste grannar och historiska allierade har skapat spänningar i de nordamerikanska relationerna.

Det som särskilt väckt uppmärksamhet i rådets struktur är att Trump själv enligt rapporter kommer att ha livslångt medlemskap och vetorätt över alla beslut som fattas. Denna konstruktion har fått många observatörer att ifrågasätta rådets legitimitet och oberoende som internationell organisation.

Sverige är ett av flera länder som mer eller mindre tydligt har avböjt att delta i initiativet. Den svenska regeringen har inte kommenterat beslutet officiellt, men källor nära regeringen uppger att man ser med skepsis på en organisation där en enskild person har så omfattande makt.

Trumps reaktion mot länder som avböjer har varit hård. När Frankrike meddelade att man inte avsåg att delta, hotade den blivande presidenten omedelbart med att införa 200-procentiga tullar på fransk vin och champagne. Detta utgör ett konkret exempel på hur Trump planerar att använda USA:s ekonomiska tyngd för att driva igenom sin internationella agenda under den kommande presidentperioden.

Diplomatiska observatörer menar att Fredsrådet representerar Trumps vision om en ny världsordning där USA återtar sin dominanta position, men där samarbetet sker på villkor som i högre grad gynnar amerikanska intressen. Kritiker framhåller att detta snarare riskerar att fördjupa internationella spänningar än att främja fred.

”Det är ett anmärkningsvärt angreppssätt att bygga en fredsorganisation genom hot och påtryckningar,” säger en europeisk diplomat som önskar vara anonym. ”Det faktum att så många demokratiska länder tvekar inför detta initiativ borde vara en varningssignal.”

Bildandet av Fredsrådet sker i en tid då internationella organisationer som FN och NATO står inför stora utmaningar, och många bedömare ser initiativet som ett försök att skapa ett alternativt forum där USA under Trumps ledning kan utöva större kontroll över den internationella dagordningen.

Från Vita husets sida framhålls att rådet ska fokusera på att lösa konflikter genom direkta förhandlingar mellan statschefer, utan det byråkratiska maskineri som präglar många befintliga internationella organisationer. Kritiker menar dock att avsaknaden av en etablerad struktur och balanserad maktfördelning utgör ett demokratiproblem.

Hur många länder som slutligen kommer att ansluta sig till Fredsrådet återstår att se, men klart är att initiativet redan har fördjupat skiljelinjerna i den internationella politiken och kan komma att påverka globala samarbetsmönster under kommande år.