Trump hotar att bomba Oman i samband med Hormuzsundet-avtal, säger i Fox News-intervju

USA:s president Donald Trump hotar att ”bomba skiten ur” Oman om landet fortsätter att stå i vägen för en överenskommelse om Hormuzsundet. Det säger han i en intervju med Fox News. Förhandlingar har en tid pågått mellan USA och Iran om kontrollen över den strategiskt viktiga vattenvägen, som är avgörande för den globala oljehandeln.

Oman har traditionellt intagit rollen som medlare och neutral samtalspartner i Mellanöstern. Landet har genom åren upprätthållit diplomatiska kanaler med både Washington och Teheran och har vid flera tillfällen fungerat som en förbindelselänk mellan de två länderna. Sultanatets hållning i samtalen väcker därför uppmärksamhet – inte minst eftersom Oman ligger vid sundets södra utlopp och självt påverkas direkt av en eventuell uppgörelse.

Hormuzsundet är ett av världens viktigaste nav för energitransporter. Genom den drygt 50 kilometer breda passagen mellan Iran och Oman frakteras ungefär en femtedel av världens råoljeproduktion, motsvarande omkring 20 miljoner fat per dag. En betydande del av världens flytande naturgas, LNG, passerar också genom sundet, med Qatar som den dominerande exportören.

Saudiarabien, Irak, Kuwait och Förenade Arabemiraten är andra länder som förlitar sig på fri passage för sin energiexport. En stängning av sundet skulle få omedelbara återverkningar på världsmarknaden – råoljepriset skulle stiga kraftigt, inflationstrycket i Europa och USA skulle öka och leveranskedjorna för energi skulle störas allvarligt.

Historien visar hur känslig marknaden är för utvecklingen i området. År 2019 utsattes oljetankers för attacker utanför Förenade Arabemiratens kust och Saudiarabiens oljeinfrastruktur träffades av drönare. Samma år beslagtog Irans revolutionsgarde det brittiskflaggade tankfartyget Stena Impero, ett fartyg som ägs av svenska Stena Bulk. Fartyget hölls kvar i över två månader och händelsen blev en påminnelse om de risker som rederierna tar när de skickar fartyg genom sundet. Försäkringspremierna för trafiken i Persiska viken sköt i höjden och flera bolag valde att omdirigera sina fartyg. De ökade riskerna föranledde också en internationell militär insats under USA:s ledning för att skydda handelsfartygen i området.

Den nuvarande konflikten mellan USA och Iran har djupa rötter. Trump drog 2018 tillbaka USA ur kärnenergiavtalet med Iran och återinförde omfattande sanktioner mot landets ekonomi. Det internationella avtalet syftade till att begränsa Irans kärntekniska program i utbyte mot lättade sanktioner. Iran har sedan dess vid upprepade tillfällen hotat att stänga Hormuzsundet som svar på de ekonomiska påtryckningarna. Samtidigt har diplomatiska kanaler hållits öppna. De pågående samtalen om sundet ska ses mot den bakgrunden.

Oman är i sammanhanget en relativt liten oljeproducent med en produktion på omkring en miljon fat per dag. Men landets strategiska läge gör det till en nyckelspelare. Sultanatet har tidigare fungerat som värd för informella samtal mellan USA och Iran, bland annat under de kontakter som föregick 2015 års kärnavtal. Om Trump nu riktar hot mot Oman kan det undergräva den medlarroll som landet har byggt upp under årtionden.

Alternativen till Hormuzsundet är dessutom begränsade. Saudiarabien har en pipeline till Röda havet och Förenade Arabemiraten har en ledning till Fujairah vid Omanbukten. Kapaciteten i dessa ledningar räcker dock inte på långa vägar för att kompensera för en stängning av sundet. Saudiarabiens pipeline klarar omkring fem miljoner fat per dag, att jämföra med de uppemot 20 miljoner fat som dagligen passerar Hormuzsundet. OPEC:s outnyttjade produktionskapacitet kan delvis mildra en kris, men reserverna är koncentrerade till ett fåtal länder och kan inte helt ersätta de volymer som transporteras genom sundet.

För världsekonomin är situationen en påminnelse om hur sårbar den globala energiförsörjningen är. Varje ny eskalering i Hormuzsundet riskerar att slå mot oljepriser, fraktkostnader och i förlängningen konsumentpriser över hela världen. Europa, som importerar en stor del av sin energi från regionen, skulle drabbas särskilt hårt. För svensk del märks det genom högre drivmedelspriser och ökade kostnader för importerade varor.

Ännu är det oklart hur Oman kommer att svara på Trumps uttalande och vilka krav som ligger på bordet i förhandlingarna. Klart är att insatserna är höga – både för länderna i regionen och för den globala energimarknaden.