Trump hotar med att begränsa handeln med EU om Kanada blir associerad medlem.

USA:s president Donald Trump hotar att införa mycket höga tullar eller helt upphöra med handeln med EU om unionen går vidare med att göra Kanada till associerad medlem. ”Om de gör det, och om jag anser att det är en fientlig handling, kommer jag att införa mycket höga tullar eller upphöra med handeln med Europa”, sade Trump på onsdagen.

Uttalandet kommer bara timmar efter att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade att hon vill ”öppna dörren” för Kanada som EU:s första associerade medlem. Hon gick inte in på exakt vad ett sådant medlemskap skulle innebära i praktiken, men förslaget ses som ett tydligt steg mot en djupare politisk och ekonomisk allians mellan EU och Kanada. De två parterna har sedan tidigare frihandelsavtalet CETA, som bland annat tullbefriat kanadensiska gruvprodukter.

För gruvnäringen är konflikten allt annat än teoretisk. Kanada är en av världens viktigaste leverantörer av kritiska råmaterial som nickel, kobolt, koppar och litium, mineraler som är helt nödvändiga i omställningen till förnybar energi och elbilstillverkning. Landet har också stora fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller och är en av världens ledande producenter av potaska. Kanadensiska gruvjättar som Barrick Gold, Teck Resources och Nutrien har global verksamhet, men även ett stort antal mindre prospekteringsbolag är verksamma i landets framväxande gruvdistrikt.

EU är samtidigt starkt importberoende. Kina kontrollerar i dag stora delar av raffineringen av dessa metaller, vilket gör unionen sårbar. Den nya lagstiftningen om kritiska råmaterial (CRMA) sätter som mål att högst tio procent av de viktigaste mineralerna ska komma från tredjeländer år 2030. Kanada pekas ut som en av de samarbetspartner som ska bidra till att minska unionens beroende av Kina. Ett associerat medlemskap skulle göra samarbetet formellt starkare och ge kanadensiska företag tydligare tillgång till EU:s inre marknad.

Mot den bakgrunden framstår Trumps hot som en direkt utmaning mot EU:s ambitioner att bygga en mer motståndskraftig försörjningskedja. En tullkonflikt över Atlanten skulle slå mot en rad sektorer. USA är en av Kanadas största handelspartner och en viktig marknad för kanadensiskt stål och aluminium. Samtidigt exporterar EU årligen varor för flera miljarder euro till USA. En kraftigt höjd tullnivå skulle driva upp priserna på insatsvaror inom industrin, försvåra investeringsbeslut och skapa ytterligare osäkerhet i en global ekonomi som redan pressas av handelshinder och geopolitiska spänningar.

Inom gruvsektorn finns en växande oro för att retoriken ska få konkreta konsekvenser. Flera analytiker pekar på att ett fullskaligt handelskrig skulle kunna tvinga företag att skriva ner sina investeringsplaner, särskilt i projekt som ännu inte fattat slutgiltigt beslut. Även om tullar på stål och aluminium är det mest uppenbara verktyget, skulle nya restriktioner snabbt kunna utvidgas till att omfatta batteriprodukter, sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler som är centrala för den gröna omställningen. Det skulle i sin tur försena elektrifieringen av fordonsflottan i både USA och Europa, eftersom bilindustrin är helt beroende av en stabil tillgång till dessa material.

För EU och Kanada är frågan därmed också strategisk. Medan USA under Trump har drivit en allt mer protektionistisk linje har EU sökt stärka banden med länder som delar synen på regelbaserad handel. Ett närmare samarbete med Kanada skulle fungera som en motvikt till Kinas ekonomiska inflytande och USA:s oförutsägbara politik. Kanada har dessutom ett eget intresse av att bredda sina exportmarknader bortom USA. Att von der Leyen nu återupprättar en tanke på ett formellt partnerskap skickar en signal om att EU är berett att stå fast vid sina prioriteringar, även om det kostar.

Frågan är hur konflikten utvecklas härnäst. Flera bedömare menar att hotet om att ”upphöra med handeln” är ovanligt långtgående, även för en president som tidigare infört strafftullar på stål och aluminium. Handelsorganisationer inom gruvnäringen varnar för att en dispyt mellan USA och EU i slutändan drabbar arbetstillfällen, investeringar och prisbilden på metaller. Under de senaste åren har gruvsektorn redan hanterat pandemier, logistikproblem och geopolitiska konflikter. Ett handelskrig med USA skulle bli ytterligare en påfrestning som ingen aktör tjänar på. Det enda säkra är att ett enda uttalande från något av världens mäktigaste språk nu kan få omedelbar effekt på marknadspriserna för koppar, aluminium och litium.