WHO ser uppmuntrande tecken i ebolakampen i Kongo-Kinshasa

”Vi börjar se uppmuntrande tecken på att vi gör framsteg.”

Det sade Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för Världshälsoorganisationen (WHO), under en presskonferens i Genève på onsdagen. Uttalandet gäller det pågående mpox-utbrottet i Demokratiska republiken Kongo, även kallat Kongo-Kinshasa. Samtidigt underströk han att situationen fortsatt är allvarlig och att det internationella samfundet inte får sänka garden.

Enligt Africa CDC, Afrikas smittskyddsmyndighet, har utbrottet i Kongo-Kinshasa fram till den 12 september lett till 7 200 registrerade fall och 3 475 bekräftade dödsfall. De verkliga siffrorna bedöms vara högre. I stora delar av landet saknas testkapacitet och fungerande rapporteringssystem, vilket gör att många fall aldrig upptäcks.

Mpox, som tidigare kallades apkoppor, orsakas av ett virus i samma familj som smittkoppsvirus. Den variant som nu dominerar i Kongo-Kinshasa, kallad typ 1b, tycks spridas lättare mellan människor än tidigare former. Sjukdomen ger bland annat feber, hudutslag och svullna lymfkörtlar. I svåra fall kan den leda till komplikationer och död, särskilt hos barn och personer med nedsatt immunförsvar. Viruset överförs genom nära kontakt, inklusive sexuell kontakt.

Kongo-Kinshasa är utbrottets epicentrum. Med över 100 miljoner invånare är landet ett av Afrikas folkrikaste, men också ett av de mest sårbara när det gäller sjukvård. Årtionden av konflikter, fattigdom och omfattande internflykt har gjort hälsoapparaten fragmenterad. Många människor lever i tättbefolkade områden i de östra provinserna, där tillgången till vård är mycket begränsad. Det gör utbrottet svårt att kontrollera.

I mitten av augusti utlyste Africa CDC en gemensam folkhälsoberedskap för den afrikanska kontinenten – det första i sitt slag. Kort därefter följde WHO med att klassificera utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa. Det är den högsta varningsnivån i WHO:s regelverk och en signal till medlemsländerna att avsätta resurser.

Smittan har inte stannat vid Kongo-Kinshasas gränser. Fall har bekräftats i grannländer som Burundi, Kenya, Rwanda och Uganda. Att viruset sprids över gränserna ökar trycket på hela regionen. Flera länder har infört kontroller av resenärer och intensifierat övervakningen. Spridningen i stadsmiljöer ses som särskilt oroande, eftersom täta kontakter gör att viruset snabbt kan etablera sig på nya platser.

Tedros Adhanom Ghebreyesus uttalande om att WHO gör framsteg ska förstås mot bakgrund av att antalet nya fall i vissa områden planar ut och att fler patienter söker vård i ett tidigare skede. Men det finns inga tecken på att sjukdomen är på väg att försvinna. WHO-chefen betonade att smittspårning, information och vaccinering måste fortsätta med oförminskad kraft. ”Vi får inte tappa momentum”, sade han.

Vaccinfrågan har blivit central i kampen mot mpox. Det finns vacciner som skyddar mot sjukdomen, men tillgången har varit ojämnt fördelad. Under det globala mpox-utbrottet 2022 gick merparten av doserna till höginkomstländer, medan de hårdast drabbade länderna i Afrika fick vänta. WHO har upprepade gånger krävt att vaccintillverkare och rika länder delar med sig av doser. Under hösten har vaccinleveranser börjat nå Kongo-Kinshasa, men behovet är fortfarande långt större än antalet tillgängliga doser.

Experter beskriver läget som en väckarklocka för det globala hälsosystemet. Mpox har funnits i Afrika i årtionden men har sällan fått samma uppmärksamhet och ekonomiska stöd som utbrott i andra världsdelar. Samtidigt visar det nuvarande utbrottet hur sårbara alla länder är när ett virus förändras. Den nya varianten har fått forskare att ompröva tidigare antaganden om hur sjukdomen sprids och vilka grupper som är mest utsatta.

För Kongo-Kinshasa handlar krisen om långt mer än ett virus. Den blottlägger de strukturella bristerna i ett land som samtidigt brottas med väpnade konflikter och politisk instabilitet. Internationella organisationer varnar för att en försvagad vårdapparat också kan göra det svårare att hantera andra sjukdomsutbrott, som mässling och kolera, vilka länge funnits i regionen.

De närmaste veckorna blir avgörande. Enligt Africa CDC krävs en kraftig utökning av både övervakning och vårdkapacitet för att bekräfta att spridningen verkligen är på väg att bromsa. Det räcker inte med positiva tecken i enstaka områden. Frågan är om de åtgärder som nu sätts in hinner stoppa viruset innan det når fler länder och större städer.