Trump utökar stämningen mot The New York Times efter opinionsundersökning

Amerikas förre president Donald Trump har återigen riktat skarp kritik mot The New York Times efter att tidningen på torsdagen publicerade en opinionsundersökning som visar att endast 40 procent av de tillfrågade amerikanerna ger sitt stöd till den nuvarande presidenten Joe Biden.

Trump uttryckte sitt missnöje på sin egen plattform Truth Social, där han hävdade att siffran är alldeles för låg och att undersökningen utgör ytterligare grund för den stämning för förtal som han redan driver i Florida mot tidningen.

”De bör hållas fullt ansvariga för alla sina lögner från den radikala vänstern,” skrev den tidigare presidenten på plattformen. Han gick så långt som att föreslå att ”falska” opinionsundersökningar borde kriminaliseras.

Detta är inte första gången Trump hamnar i konflikt med The New York Times. I oktober väckte han en stämningsansökan på 15 miljarder dollar mot tidningen för påstått förtal. Den nuvarande stämningen kom efter att en liknande tidigare avvisats av domstol.

Opinionsundersökningen som utlöste Trumps senaste utbrott ligger i linje med resultat från andra aktuella mätningar. Flera undersökningar har konsekvent visat liknande godkännandesiffror för Biden, vilket pekar på en utbredd missnöjdhet bland väljarna inför presidentvalet 2024.

Relationen mellan Trump och stora delar av amerikansk media har varit ansträngd under flera år. Under sin tid som president anklagade han regelbundet etablerade medier för att sprida vad han kallade ”fake news”, och särskilt The New York Times har varit ett återkommande mål för hans kritik.

Konflikten speglar en bredare polarisering i det amerikanska samhället, där förtroendet för traditionella medier varierar kraftigt mellan olika väljargrupper. Många av Trumps anhängare delar hans skeptiska syn på etablerade nyhetsorganisationer, medan andra amerikaner ser mediernas granskning av makthavare som en vital del av demokratin.

Trumps hot om rättsliga åtgärder mot medier har väckt oro bland yttrandefrihetförespråkare, som varnar för att sådana stämningar kan ha en avkylande effekt på pressens förmåga att rapportera kritiskt om makthavare. Samtidigt hävdar Trump och hans anhängare att medierna bedriver en partisk rapportering som skadar hans anseende.

Fenomenet med att ifrågasätta opinionsundersökningar är inte unikt för Trump, men hans förslag att kriminalisera undersökningar han anser vara felaktiga representerar en ovanligt extrem position. Opinionsundersökningar utgör en viktig del av det demokratiska samtalet, även om enskilda mätningar alltid innehåller en felmarginal.

Experter på medierätt påpekar att Trumps stämningar mot The New York Times står inför betydande juridiska hinder. För att vinna ett förtalsfall i USA måste en offentlig person inte bara bevisa att publicerad information är felaktig utan även att den publicerades med faktisk illvilja eller med medveten likgiltighet för sanningen.

I det politiska landskapet inför 2024 års presidentval kommer relationen mellan kandidaterna och medierna att fortsätta vara en central fråga. Bidens relativt låga godkännandesiffror utgör en utmaning för den sittande presidenten, medan Trumps fortsatta angrepp på medierna troligen kommer att förbli en central del av hans politiska strategi.

Opinionsundersökningar kommer fortsatt spela en viktig roll för att mäta den politiska opinionen, men diskussionen om deras tillförlitlighet och hur de påverkar det politiska samtalet lär intensifieras ju närmare valet vi kommer.