Ukrainare i Sverige får studiestöd från 2026

#

Ukrainska skyddsbehövande får rätt till svenskt studiestöd från 2026

Ukrainare som beviljats tillfälligt skydd i Sverige genom EU:s massflyktsdirektiv har hittills stått utan rätt till studiestöd. Detta har skapat hinder för många som önskat slutföra eller påbörja en utbildning under sin tid i Sverige, vilket försvårat deras möjligheter till självförsörjning och integration.

I regeringens budgetförslag för 2026 föreslås nu en betydande förändring. Restriktionen avskaffas och 40 miljoner kronor anslås årligen för studiebidrag och studiemedel riktat till denna grupp. Satsningen ses som ett viktigt steg för att underlätta ukrainska flyktingars etablering i det svenska samhället.

”Rätten till studiestöd för människor som tvingats lämna Ukraina innebär att fler nu får möjlighet att slutföra sina studier, nå självförsörjning snabbare och bli en del av samhället,” säger utbildningsminister Lotta Edholm (L) i en skriftlig kommentar till TT.

Förslaget omfattar ukrainska medborgare som haft uppehållstillstånd i Sverige under minst tolv månader. Om budgetförslaget går igenom riksdagen kommer reformen att träda i kraft den 1 januari 2026. Detta ger tid för CSN och berörda myndigheter att förbereda implementeringen av de nya reglerna.

Enligt det underlag som ligger till grund för regeringens förslag kommer cirka 1 100 unga ukrainare kunna påbörja eller fortsätta gymnasieutbildning med studiebidrag. Ytterligare omkring 800 vuxna ukrainare beräknas få möjlighet att studera vid högskola eller universitet med hjälp av studiemedel.

Finansieringen av reformen tas från anslaget för högre bidrag, vilket innebär att utrymmet för höjd bidragsdel och minskad lånedel inom studiemedelssystemet minskar. Detta representerar en omprioritering inom utbildningsbudgeten snarare än ett tillskott av nya medel.

Reformen kommer enligt experter att få flera positiva effekter. Förutom att öka ukrainarnas möjligheter till självförsörjning kan den också bidra till att möta den kompetensbrist som råder inom flera sektorer i Sverige. Många ukrainska flyktingar har högre utbildning och värdefull yrkeskompetens som hittills inte kunnat utnyttjas fullt ut på den svenska arbetsmarknaden.

Förslaget har väckt positiva reaktioner från organisationer som arbetar med integration och flyktingfrågor. De pekar på att tillgång till utbildning är en nyckel till framgångsrik integration, och att det är viktigt att personer som flytt kriget i Ukraina får samma möjligheter som andra grupper med uppehållstillstånd i Sverige.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige tagit emot över 50 000 ukrainska flyktingar. Den initiala bedömningen var att många skulle återvända till Ukraina relativt snabbt, men krigets utdragna natur har gjort att fler stannar längre i Sverige. Detta har ökat behovet av långsiktiga integrationsåtgärder, där tillgång till utbildning spelar en central roll.

Regeringens förslag är en del av en bredare satsning på integration och etablering, och signalerar en förändrad syn på den ukrainska flyktinggruppens situation i Sverige. Från att tidigare ha betraktats som tillfälliga gäster behandlas de nu alltmer som personer som kan komma att stanna i Sverige under längre tid och behöver möjlighet att bygga en framtid här.

Kritiker menar dock att reformen kommer för sent och att många ukrainska flyktingar redan förlorat värdefull tid som kunde använts till studier och kompetensutveckling. Det har också framförts synpunkter på att förändringen först träder i kraft 2026, vilket innebär ytterligare väntetid för de berörda.