Klimatfrågan tappar mark bland unga svenskar

Klimatet, som tidigare stod högt på agendan för svenska ungdomar, har tappat betydligt i engagemang de senaste åren. Detta framgår tydligt av den nya undersökningen ”Ungdomsfokus 2025” som genomförts av Konungens stiftelse ungt ledarskap och Rasmussen analys.

När SVT nyligen samtalade med 15-åriga tjejer i Södertälje centrum om vad som är viktigast i deras liv, nämndes vänner, kärlek och gymnasieval. Klimatet var däremot frånvarande i diskussionen.

– Vi pratar inte så mycket om klimatet, bara i skolan, berättar 15-åriga Disa Magnusson från Södertälje.

Denna tendens bekräftas av den nya undersökningen som visar en dramatisk minskning i klimatengagemanget bland svenska ungdomar. År 2019 angav 51 procent av tjejerna och 34 procent av killarna att klimatet var deras viktigaste fråga. I årets rapport har dessa siffror sjunkit till endast 15 respektive 13 procent.

Istället har andra samhällsfrågor tagit över ungdomarnas fokus. Sjukvården toppar nu listan över de frågor som engagerar unga mest, följt av utbildning och brottslighet. Detta speglar en generation som riktar sin oro mot mer närliggande samhällsproblem.

– I årets rapport ser vi en generation som känner oro för vissa samhällsfrågor och vill agera för samhällets bästa här och nu, säger Sofia Rasmussen, VD på Rasmussen Analys.

Den markanta förändringen kan delvis förklaras av den så kallade ”Thunberg-effekten”. Under 2019 och 2020 ledde Greta Thunberg globala klimatprotester som engagerade miljontals ungdomar världen över. Sverige stod då i centrum för en internationell klimatrörelse med unga i spetsen.

Även om Greta Thunbergs roll i klimatrörelsen inte längre är lika framträdande och de stora gatuprotesterna i stor utsträckning har avtagit, menar experter att engagemanget inte nödvändigtvis har försvunnit – det har snarare tagit nya former.

Jonathan Josefsson, forskare vid Linköpings universitet, påpekar att sjunkande siffror i enkätundersökningar inte behöver betyda att engagemanget faktiskt minskar. Det kan istället handla om att det uttrycks på andra sätt.

– Ungefär 700 000 unga i Sverige är idag registrerade som medlemmar i barn- och ungdomsorganisationer. Och engagemanget kan ta många uttryck som inte syns i enkätundersökningar, utan mer i vardagen, förklarar Josefsson.

Experter menar att ungas engagemang i klimatfrågan nu ofta tar sig uttryck genom mer organiserat arbete i föreningar och organisationer, snarare än genom de stora demonstrationer som tidigare dominerade nyhetsflödet. Detta kan vara svårare att mäta i traditionella enkäter.

Samtidigt pekar forskare på att andra akuta samhällsfrågor har flyttat fram i ungas medvetande de senaste åren. Oron för sjukvårdens kapacitet, utbildningssystemets kvalitet och den ökande brottsligheten tar nu större plats i ungdomars tankar.

Förändringen kan också ses i ett internationellt sammanhang där klimatfrågan har fått konkurrens av andra globala kriser, såsom pandemin, ekonomisk osäkerhet och geopolitiska spänningar. Detta har påverkat den politiska agendan såväl som medierapporteringen, vilket i sin tur kan ha influerat ungas prioriteringar.

Trots nedgången i enkätsiffrorna understryker forskare att miljörörelsen bland unga fortfarande är levande, både i Sverige och internationellt. Den har bara antagit nya former och uttryck som inte alltid fångas i traditionella undersökningar.

Framtidens utmaning blir att förstå och stödja ungas engagemang i samhällsfrågor, oavsett om det gäller klimat, sjukvård eller andra områden, på ett sätt som ger dem verkligt inflytande över sin framtid.

Dela.

14 kommentarer

Leave A Reply