US-dollar försvagas under nio kronor

Den amerikanska dollarn fortsätter att tappa i värde mot den svenska kronan och har nu fallit under 9-kronorsgränsen för första gången sedan början av 2022. Under lördagsmorgonen handlades en dollar för 8,94 kronor, vilket kan jämföras med kursen 9,21 kronor vid årsskiftet.

Försvagningen av den amerikanska valutan har pågått en längre tid men har intensifierats under de senaste veckorna. En bidragande faktor till den senaste tidens kursfall är bland annat president Donald Trumps uttalanden om Grönland, vilket skapat viss osäkerhet på de finansiella marknaderna kring USA:s utrikespolitiska inriktning.

Den svenska kronan har utmärkt sig genom att vara den valuta som stärkts mest mot dollarn i den pågående trenden. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att den svenska valutan under flera år brottats med svag utveckling, vilket påverkat både import- och exportföretag.

Valutaexperter pekar på flera faktorer bakom den stärkta kronan. Riksbankens höjda styrräntor i kombination med tecken på stabilisering i den svenska ekonomin har ökat förtroendet för kronan bland internationella investerare. Samtidigt har den amerikanska ekonomin visat vissa tecken på avmattning, vilket fått marknaden att spekulera i framtida räntesänkningar från Federal Reserve.

Handelsbanken har nyligen publicerat en prognos där de förutspår att dollarns försvagning kommer att fortsätta. Enligt bankens bedömning kommer en dollar att kosta 8,68 kronor vid årets slut, vilket innebär en ytterligare förstärkning av kronan med cirka tre procent från dagens nivåer.

För svenska hushåll innebär den stärkta kronan att importerade varor från USA kan bli billigare, medan det för exportindustrin kan leda till utmaningar då svenska produkter blir dyrare på den amerikanska marknaden. Turistnäringen kan också påverkas när amerikanska besökare får mindre valuta för sina dollar.

”Det vi ser nu är en normalisering snarare än en exceptionell förstärkning”, säger en valutaanalytiker som Dagens Industri talat med. ”Kronan har varit undervärderad under en längre tid, och nu återgår vi till mer rimliga nivåer i förhållande till våra handelspartners.”

Det är värt att notera att valutakurser påverkas av en komplex blandning av faktorer, inklusive ränteskillnader, inflation, handelspolitik och geopolitiska händelser. Trumps uttalanden om Grönland är bara en av många faktorer som bidragit till den senaste tidens dollarförsvagning.

För svenska företag med omfattande handel med USA innebär valutarörelserna ett ökat behov av valutasäkring. Flera större exportföretag har redan indikerat att de ser över sina strategier för att hantera den stärkta kronan.

Sett ur ett historiskt perspektiv ligger dock dollarkursen fortfarande på höga nivåer. För bara fem år sedan handlades dollarn för omkring 8,50 kronor, och under perioder dessförinnan har kursen legat betydligt lägre.

Finansmarknadsminister Elisabeth Svantesson har i tidigare uttalanden välkomnat en starkare krona, då det kan bidra till att dämpa inflationen genom billigare import. Riksbankens direktion har också signalerat att en starkare krona är önskvärd ur ett penningpolitiskt perspektiv.

Medan experter är överens om den kortsiktiga trenden med en starkare krona mot dollarn, råder det delade meningar om den långsiktiga utvecklingen. Vissa bedömare pekar på strukturella utmaningar i svensk ekonomi som skulle kunna begränsa kronans återhämtning på längre sikt, medan andra ser potential för ytterligare förstärkning om Riksbanken håller fast vid en relativt stram penningpolitik.