USA:s tullar på svenskt timmer hotar sågverkens lönsamhet

Under måndagskvällen meddelade Donald Trump att tullavgifterna på svenskt timmer som skickas till USA kommer att höjas från noll till tio procent från och med den 14 oktober. Beskedet innebär ett hårt slag främst för de svenska sågverken, som redan kämpar med pressad lönsamhet.

”Just nu ser vi framför oss att det kan bli värre innan det blir bättre, åtminstone över vintern och fram till våren,” säger Christian Nielsen.

Skogsindustrin befinner sig redan i ett ansträngt läge med pressad lönsamhet, vilket har lett till åtgärdspaket och nedskärningar på flera håll inom sektorn. Innan tullbeslutet fanns förhoppningar om att USA-marknaden skulle kunna fungera som en draglok för att få igång marknaden. Dessa förhoppningar har nu fått sig en ordentlig törn.

Enligt Trump är syftet med de sektorspecifika tullarna på timmer att ”stärka leveranskedjor, främja industriell motståndskraft, skapa högkvalitativa jobb och öka den inhemska kapacitetsutnyttjandet för timmer”. Beslutet är en del av en bredare protektionistisk handelspolitik som Trump drivit under sin presidentperiod.

För den svenska skogsindustrin, som är en betydande del av landets näringsliv, kan tullarna få kännbara konsekvenser. Enligt Skogsindustrierna är cirka 41 000 personer direkt anställda inom skogsindustrin i Sverige. Om man räknar in indirekta jobb som skapats tack vare verksamheten i branschen – såsom transport och underleverantörer – uppgår siffran till 138 000 sysselsatta. Detta understryker sektorns betydelse för svensk ekonomi och arbetsmarknad.

Sveriges timmerexport till USA uppgick under 2024 till ett värde av 316,2 miljoner dollar, vilket motsvarade strax över 4 procent av USA:s totala import av timmer det året, enligt amerikansk statistik. Med denna siffra är Sverige den tredje största timmerexportören på den amerikanska marknaden efter Kanada och Tyskland.

Förutom timmer omfattar Trumps beslut även något högre tullavgifter på vissa trämöbler samt kök- och badrumsskåp, som enligt presidentordern kommer att höjas till 50 procent vid årsskiftet. Här kommer dock EU:s tullavtal med Trump-administrationen från augusti med ett tak på 15 procent att skydda europeiska företag. Andra stora ekonomier som har gjort avtal med USA om tullar – som Storbritannien och Japan – har också ett tak som skyddar.

Trump hänvisar till nationell säkerhet när han motiverar timmertullarna, vilket juridiskt är samma typ av så kallade sektorstullar som redan införts på import av koppar, stål, aluminium och bilar. Användningen av nationell säkerhet som argument för handelshinder har kritiserats av många ekonomer och handelsexperter, som menar att det underminerar det regelbaserade internationella handelssystemet.

För den svenska skogsindustrin kommer den närmaste tiden att präglas av osäkerhet. Företag inom sektorn behöver nu anpassa sina strategier och möjligen se över sina exportmarknader. Vissa bedömare menar att detta kan leda till en omdirigering av svensk export mot andra marknader, främst inom Europa.

Tullhöjningen kommer i en tid då den globala marknaden för trävaror redan är volatil, med fluktuerande priser och osäker efterfrågan. Den senaste tidens nedgång i byggaktiviteten på många marknader har redan påverkat efterfrågan på trävaror negativt, och tullarna riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Den svenska regeringen och EU-kommissionen förväntas följa utvecklingen noga och eventuellt utarbeta strategier för att mildra effekterna av de nya tullarna för den europeiska skogsindustrin. Dialog med amerikanska myndigheter om handelsfrågor kommer sannolikt att fortsätta, med målet att hitta lösningar som kan gynna båda parter.