Vad vi vet om USA:s attack mot Venezuela och gripandet av Nicolás Maduro

Internationella nyhetsbyråer rapporterade på lördagen om explosioner, lågflygande flygplan och skottlossning i Venezuelas huvudstad Caracas. Incidenten, som inträffade strax efter klockan sju lokal tid i Sverige, bekräftades några timmar senare av USA:s president Donald Trump via sitt sociala mediekonto Truth Social.

”USA har framgångsrikt genomfört en storskalig attack mot Venezuela och dess ledare, president Nicolás Maduro, som tillsammans med sin fru har tillfångatagits och förts ut ur landet,” skrev Trump.

I ett uttalande på statskontrollerad television anklagade Venezuelas vicepresident Delcy Rodríguez USA för att ha dödat flera personer i attacken och meddelade att landet mobiliserat sitt försvar. Rodríguez uppgav att myndigheterna inte känner till var Maduro och hans fru befinner sig och kräver bevis för att de är vid liv.

Strax före halv sex på lördagseftermiddagen svensk tid publicerade Trump ett foto föreställande Maduro i handbojor, med ögonbindel, hörselskydd och grå träningsoverall. Enligt inlägget befann sig Maduro då ombord på det amfibiska attackfartyget Iwo Jima. Cirka sex timmar senare, vid elvatiden på kvällen, landade Maduro och hans fru på en militärbas i norra delen av delstaten New York för att ställas inför rätta.

USA:s justitieminister Pamela Bondi uppger att Maduro anklagas för bland annat planering av så kallad ”narkoterrorism”, narkotikasmuggling och olika typer av vapenbrott riktade mot USA. Anklagelserna utgör en del av ett långvarigt spänningsförhållande mellan länderna, där USA under flera år betraktat Maduros regim som illegitim.

Vid en presskonferens meddelade Trump att USA kommer att ta över Venezuelas regering ”tills vi kan genomföra en säker, ordnad och laglig maktövergång” till vad han anser vara en legitim regering. Han varnade också för att USA är berett att genomföra en andra, och mycket större, attack mot landet om det skulle bli nödvändigt.

Trump tillkännagav också att USA, tillsammans med amerikanska oljebolag, kommer att ta kontroll över Venezuelas oljeindustri och produktion, som han hävdar har misskötts. Oljeembargot mot venezuelansk olja kommer dock att förbli i kraft. Venezuela har världens största bevisade oljereserver och landets ekonomi är starkt beroende av oljeexporten, som under Maduros styre har minskat drastiskt.

Venezuelas högsta domstol har beordrat vicepresident Delcy Rodríguez att bli tillförordnad ledare i Maduros frånvaro. Rodríguez, som länge varit en lojal allierad till Maduro, står nu inför den svåra uppgiften att hantera den akuta krisen i ett land som redan före denna händelse befunnit sig i en djup ekonomisk och humanitär kris.

Omvärlden följer situationen noga. EU uppmanade USA att visa återhållsamhet och att följa internationell rätt och FN-stadgans principer, enligt uttalande från utrikesminister Kaja Kallas. EU har tidigare intagit en kritisk hållning mot Maduro-regimen men har samtidigt förespråkat diplomatiska lösningar på Venezuelas politiska kris.

Flera länder fördömde USA:s agerande, medan andra, däribland Argentina, Israel och Italien, försvarade den amerikanska operationen. Dessa skilda reaktioner återspeglar den geopolitiska komplexiteten kring Venezuela, där Ryssland, Kina och Kuba traditionellt har stött Maduro-regimen, medan USA och flera västländer har erkänt oppositionsledaren Juan Guaidó som landets legitima president.

Situationen utgör en betydande upptrappning av den långvariga konflikten mellan USA och Venezuela och kan få omfattande konsekvenser för den regionala stabiliteten i Latinamerika. De kommande dagarna väntas bli avgörande för att se hur krisen utvecklas och vilka diplomatiska och ekonomiska konsekvenser den får för den redan hårt prövade venezolanska befolkningen.