Vårdföretag har hittat en omstridd metod för att kringgå nya övertidsregler som skulle ge deltidsanställda bättre ersättning. Humana och flera andra aktörer inom vårdsektorn erbjuder nu parallella timlöneavtal för att undvika att betala ut de högre ersättningar som det nya kollektivavtalet föreskriver.

Den nya överenskommelsen, som flera fackförbund nyligen undertecknat med sina motparter, innebär en betydande förändring för deltidsanställda inom vårdsektorn. Enligt det nya kollektivavtalet ska även deltidsanställda nu få övertidsersättning om de arbetar mer än sin grundschema. Detta är en förbättring jämfört med tidigare, då endast mertidsersättning gällde, vilken ger en lägre ersättning än övertidsersättning.

Förändringen innebär konkret att anställda som arbetar utöver sin avtalade tid ska kompenseras enligt samma regler som gäller för heltidsanställda vid övertidsarbete. Detta har setts som en viktig framgång för fackföreningsrörelsen och skulle innebära bättre ekonomiska villkor för en stor grupp vårdanställda som ofta arbetar deltid.

Men nu framkommer det att flera stora vårdföretag har hittat ett sätt att kringgå dessa nya regler. Enligt rapporter i tidningen Arbetet har Humana och andra vårdbolag börjat erbjuda sina anställda nya parallella timlöneavtal vid sidan av deras ordinarie anställningsavtal. Genom denna konstruktion kan arbetsgivarna klassificera den extra arbetstiden under ett separat avtal och därmed undvika att betala ut den högre övertidsersättningen.

Eva-Marie Larsson, representant för fackförbundet Kommunal, är tydlig med sin kritik mot denna praxis. Hon menar att företagen medvetet kringgår avtalets intentioner genom att teckna nya anställningsavtal utöver de som redan existerar. Enligt Larsson strider detta mot själva andan i det kollektivavtal som har förhandlats fram.

Kommunal är ett av Sveriges största fackförbund och organiserar bland annat vårdpersonal inom kommuner och privata vårdföretag. Förbundet har länge arbetat för att förbättra villkoren för deltidsanställda, en grupp som utgör en betydande andel av arbetskraften inom vårdsektorn.

Situationen belyser en större problematik inom den svenska vårdmarknaden, där privata vårdföretag har vuxit sig allt starkare under de senaste decennierna. Humana är ett av de största privata vårdföretagen i Sverige och driver verksamhet inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg och individ- och familjeomsorg. Företaget har tidigare varit föremål för debatt kring arbetsvillkor och lönsamhet i välfärdssektorn.

Den typen av anställningskonstruktioner som nu uppmärksammas väcker frågor om hur kollektivavtal kan skyddas mot kreativa lösningar från arbetsgivarsidan. Även om kollektivavtal är en grundpelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen, finns det uppenbarligen utrymme för tolkning och olika strategier för att minimera lönekostnader.

För de anställda innebär denna utveckling att de förväntade förbättringarna i ersättning uteblir, trots att ett nytt kollektivavtal har träffats. Många deltidsanställda inom vården har oregelbundna scheman och kallas ofta in för extrapass vid personalbrist, vilket gör frågan om övertidsersättning särskilt viktig för deras ekonomiska situation.

Frågan är nu hur fackförbunden kommer att agera för att säkerställa att kollektivavtalets intentioner efterlevs. Kommunal och andra berörda fackförbund står inför utmaningen att antingen förhandla om tydligare formuleringar i avtalet eller att på annat sätt säkerställa att arbetsgivare inte kan kringgå reglerna genom parallella avtal.

Utvecklingen kan också få konsekvenser för förtroendet mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen bygger på att kollektivavtal respekteras och följs av både arbetsgivare och arbetstagare, och när den ena parten upplevs leta kryphål kan det skada de långsiktiga relationerna på arbetsmarknaden.