En ny analys från Statistiska centralbyrån visar på ett tydligt samband mellan stora fotbollsmästerskap för herrar och korttidsfrånvaro från arbetsplatsen. Under de veckor då EM eller VM pågår ökar oddsen för att en anställd är frånvarande från jobbet med hela 57 procent jämfört med vanliga sommarveckor.

Lena Johansson, statistiker vid SCB, presenterar resultaten i ett pressmeddelande där myndigheten granskat ett omfattande datamaterial över två decennier. Analysen visar på ett tydligt mönster som återkommer varje gång fotbollsfeber griper tag i landet.

Omfattande undersökning över tjugo år

Statistiska centralbyrån har systematiskt jämfört data från perioden 2005 till 2025 och analyserat frånvaromönster under sammanlagt nio stora herrmästerskap i fotboll. Detta inkluderar fyra världsmästerskap och fem europamästerskap. Underlaget bygger på uppgifter om personer mellan 16 och 64 år som har en fast anställning, vilket ger en bred och representativ bild av det svenska arbetslivet.

Enligt SCB:s siffror visar det sig att sannolikheten för korttidsfrånvaro från arbetet är 27 procent under de sommarveckor då ett mästerskap pågår. Detta kan jämföras med 19 procent under sommarveckor utan fotbollsmästerskap – en märkbar skillnad som får konkreta konsekvenser för arbetsgivare runt om i landet.

Tydlig statistisk ökning

För att förtydliga resultaten använder sig SCB av ett oddssystem för att beskriva förhållandet mellan sannolikheten att vara frånvarande och sannolikheten att inte vara frånvarande. Om oddsen för korttidsfrånvaro sätts till 1 under vanliga veckor i juni och juli utan fotbollsmästerskap, så stiger detta värde till 1,57 under veckor när ett mästerskap är igång.

Detta innebär i praktiken att arbetsgivare kan förvänta sig en betydligt högre frånvaro under dessa perioder, något som kräver planering och beredskap för att upprätthålla verksamheten. Fenomenet är särskilt relevant för branscher där bemanningen är kritisk och där frånvaro kan få direkta konsekvenser för produktivitet och service.

Variationer mellan olika grupper

Statistiska centralbyråns analys visar också att frånvaromönstret ser olika ut beroende på vilken befolkningsgrupp man tittar på. Här framträder flera intressanta skillnader som ger en mer nyanserad bild av fenomenet.

”Bland annat har yngre personer lägre frånvaro än äldre, och personer födda utomlands är frånvarande i mindre utsträckning än personer födda i Sverige,” förklarar Lena Johansson från SCB.

Dessa skillnader kan ha flera förklaringar. Yngre arbetstagare kan ha andra vanor kring hur de följer fotbollsmästerskap, medan kulturella faktorer och olika starka band till svensk fotboll kan förklara varför utrikes födda har lägre frånvaro. Det kan också handla om olika anställningsformer och arbetsvillkor mellan grupperna.

Data från arbetsmarknadsundersökningarna

De siffror som ligger till grund för analysen kommer från Arbetskraftsundersökningarna, förkortat AKU, som är en av SCB:s centrala undersökningar om den svenska arbetsmarknaden. AKU genomförs kontinuerligt och ger en pålitlig bild av sysselsättning, arbetslöshet och frånvaro i Sverige.

Resultaten från denna undersökning ger arbetsgivare värdefull information inför kommande mästerskap. Genom att förstå frånvaromönstren kan företag och organisationer planera bemanning mer effektivt och minimera störningar i verksamheten när nästa fotbollsmästerskap drar igång.

Fenomenet med ökad frånvaro under stora idrottsevenemang är inte unikt för Sverige, men SCB:s systematiska kartläggning över en så lång period ger en ovanligt tydlig bild av omfattningen. För arbetsgivare är budskapet klart: när fotbollen rullar på EM eller VM, krävs extra planering för att hålla verksamheten igång.